Bebis ramlade från sängen - hur ska jag kunna leva med mig själv.

Ta det lugnt. Det händer alla föräldrar. Och ni åkte dessutom in till en läkare och kollade status. 

Oftast händer sånt när man själv är jättetrött. Har en kompis som var så uttröttad av att vara tvåbarnsmor att hon tappade sin son så han fick en skallfraktur.  Han mår bra idag, men det är tungt att ha småbarn och sömnbrist. Sånt händer alla.

Fäst dig inte vid denna händelse, se framåt och lägg kuddar under madrassen så det blir en uppförsbacke om barnet rullar, så det inte händer igen.

Lägg mjuka filtar/täcken/kuddar/madrasser runt sängen. Vi tog dessutom bort benen på vår säng så det bara var ca 50-60 cm fall.
Det kommer hända igen, så förebygg skador istället.

Detta har min fru gjort två gånger med våran son.

idag är han 10 år och lika Glad och frisk som alla andra
barn.

vi har dessutom en ganska hög säng.

Förstår att det var hemskt när det hände och barnens skrik är inget roligt.
Min fru klandrade sig länge också men det går över.
Idag kan vi t.o.m. se det ganska komiskt iallafall den gången då pojken ligger i sängen och frugan sätter sig och som en katapult flyger han upp och ramlar ner 😅

Det händer i princip alla föräldrar. Kanske vi behöver vara med om det, för att riktigt förstå hur fort olyckor kan hända. Lägg ett tjockt täcke eller något bredvid sängen, för det kommer att hända igen. Hur försiktig du än är, så kommer den dagen när babyn börjar kunna åla omkring och kommer för nära kanten. Sedan kommer den dagen, när barnet kan klättra upp i sängen men inte kan klättra ner igen.

Barn ramlar. Ditt jobb är att skydda barnet från farliga fall, så gott det går. Nu vet du att du inte kan ha babyn ytterst i sängen utan måste ha honom i mitten. Det visste du inte förut, eftersom du inte varit förälder så länge. Man är liksom inte färdigutbildad förälder från start ...

Ah första barnet ser jag.
Välkommen till föräldraskapet...

Visst förälderns jobb är ju att skydda barnet. Dock, olyckor händer och det händer alla föräldrar. Man kan inte skydda barn mot alla typer av olyckor, det är snudd på omöjlighet..

Jag hade en tjock mjuk matta nedanför sängen i fall olyckan skulle vara framme.

Det enda an kan göra som förälder är sitt bästa, mer går aldrig att begära.. Men du måste förstå att olyckor är en del av vardagen som förälder, fast man försöker göra sitt bästa med att förebygga dem.

Nej snälla, tänk inte så negativt om dig själv nu. Detdär händer faktiskt många, typ 50% säkert. Om inte som nyfödda, så vid 5-9 mån ålder då dom börjar röra sig mera. Nu är allt bra, det att du fick dåligt att vara, säger ju att du är en bra mamma. Njut av er lilla älskling.

Att det är jobbigt att ens barn gjort sig illa är ju självklart, men menar du verkligen att du inte vet hur du ska kunna leva med dig själv?! 

Du måste lugna dig lite och inse att ditt barn kommer göra sig illa 100 000 gånger till. Det blir jättejobbigt annars. Om pappan finns i bilden, har han också svårt att leva med sig själv när barnet gör sig illa? Antagligen inte! 

Som sagt, lite skuldkänslor och "fan vad kass jag är" är normalt, men inte att knappt kunna leva vidare. 

Min förstfödda hade 2 bulor i pannan sin första jul.
Jsg skämdes och tyckte mig vara en dålig mor.
Idsg ska vi åka och kolla när vår tonårspojke säkert skadar sig eller någon annan, det kallas lagidrott !

Första barnet? 

föd 8 barn till så får vi se hur du reagerar sen. 

Du tycker att TS skulle sula till ungen ordentligt? Låter mycket olämpligt att sluta oroa sig för sina barns mående och eventuella skador för att man har flera.