Främling bad barnet om puss
Kära mammor. Jag var med om en upplevelse idag som jag sedan jag skulle bli förälder haft enorm oro och ångest över. Gråter fortfarande och har sånt dåligt samvete och skuldkänslor. Mitt barn är 2,5 år snart och förstår det mesta. Säger en hel del ord på 3 språk och kan ställa frågor MEN pratar inte fullt ut och inte förstådd med VARFÖR, NÄR och HUR.
Jag och min mor var nere till affären varpå min dotter vägrade gå in trots att jag försökte lura med allt. Vi pratar på ett annat språk varpå en man dyker upp från affären som handlat godis. Han vill ge godis till mitt barn varpå jag starkt säger nej nej och han ?insisterar? och närmar sig oss. Mitt barn vill inte ta emot just då så han går ifrån och försöker ?lura? henne med godiset det hållet han trodde vi försökte få henne att gå åt varpå jag säger att vi inte ska ditåt och han då byter håll och försöker distrahera henne ditåt istället då varpå hon går iväg och jag efter henne.
Här böjer han sig ned för att tillslut ge godiset och jag frågade mitt barn om hon ville ha godis. Hon gick sakta fram och tog emot och log lite med avstånd var på mannen säger på vårat andra språk ?ge mig en puss? på kinden. Min värld stannade där och då och jag sa nej på vårat språk var på mitt barn hann ge en puss, mitt nej var mer till mannen för att man inte pussar främlingar barn. Speciellt utan lov!!!! Var inte alls förberedd på detta och jag tog tag i mitt barn snabbt och bestämt och gick därifrån utan att säga något till mannen.
Jag är så arg att jag inte gjorde mer. Är så äcklad av mig själv och känner att jag inte kunnat skydda min dotter. För att jag inte ville ställa till med en scen eller ifrågasätta hans vilja med detta! Jag har alltid varit hård med familjen att inte pussa henne om hon inte vill och att man absolut inte får pussa på ansiktet! Vissa har gjort det ändå varpå jag gått på hårdare. JUST FÖR ATT DETTA KAN KOMMA HÄNDA. Vår kultur är annorlunda och alla tror sig ha rätten att pussa/låta bli sig pussad av barn. Att lägga sig i uppfostran eller försökte hjälpa till när man inte ens vill eller behöver hjälp.
Jag försöker förbereda mitt barn för ?stopp min kropp?. Och jag har totalt misslyckats som mamma att skydda henne. Jag skäms och hatar mig själv för att jag inte ifrågasätta mannen. Så som jag skyddar henne starkt och försöker förbereda henne för ett liv därute som hon behöver för sin självständighet och mod att skydda sig själv när det behövs. Jag känner mig överrumplad och totalt störtat i mitt föräldraskap. Jag som höjer rösten till familjemedlemmarna och alla vet hur noga jag är med den biten, frös till is och kunde inget annat än nej säga till främlingen.
Snälla inga elaka påhopp. Jag handskas med PTSD och är riktigt sårbar. Bär på tunga sårbarheter från uppväxten. Därför är detta inte för mig en överdriven reaktion. Jag mår riktigt piss just nu! Borde jag ha gjort mer än DET HÄR? Hoppas jag ser honom igen och kommer ihåg hans nylle. Så ska jag säga ett par ord till honom.