Ska jag försvara honom?

Varför ska det vara ditt ansvar? Har du gått ner i tid för att sköta hem och barn och han betalar mer?

Ar du hemma borde du väl ha bättre koll?

Du ska försvara honom de gånger det är befogat , dvs de gånger barnen svarar uppnosigt på ett sätt som inte är OK att göra mot någon vare sig förälder eller kompis ..

de gånger det handlar om något ni båda som föräldrar kommit överens om och barnen inte håller..kan vara tex att ni bestämt att barnen ska fylla/ tömma diskmaskinen och barnet inte gjort det..då är det inte ok att svara drygt eller svara på ett otrevligt sätt då ska du backa upp honom i att detta är något ni förväntar er av barnen

( tips här när det kommer till sysslor o tonåringar är att man bestämmer en sista tid det ska vara klart..tex att kl 17 ska diskmaskinen vara laddad och ingen disk ska finnas på diskbänken ..det är upptill tonåringen att välja om hen vill göra det direkt hen kommer hem eller vänta till sista stund men innan kl 17 får ingen tjata / klaga på tonåringen om att det inte är gjort ) 

Sedan om ni har en snedfördelning i sysslor hemma mellan dig o din man och du  är nöjd med ert upplägg så kan du mycket väl backa upp din man här o förklara för barnen att alla familjer väljer att fördela arbetet på olika sätt och att inget är rätt eller fel ( är du däremot inte nöjd så måste ju DU ta den diskussionen med honom utan att barnen blir inblandade)

Så är det hemma hos oss också, främst med 17-åriga dottern. Mannen tycker att vi gaddar ihop oss, ja tom mobbar honom när vi uttrycker samma åsikt kring hushållsarbete mm.

Jag har ingen lust att försvara honom, men det gör ju inte direkt underverk för förhållandet. Men det är i och för sig kasst så jag tror inte att det skulle bli bättre om jag försvarade honom. Men om vi hade ett bättre förhållande så skulle jag nog vara mer nyanserad när dottern är kritisk. 

Haha din man vill att du ska vara morsa och prata med de stygga barnen som retar honom? :D Snälla.... Han får lösa sina konflikter på egen hand!

Jag har haft den situationen!  Men den kan se ut på två olika sätt.

1. Du låter barnen göra lite som de vill, ser till att vara snälla mamma och låter honom ta den svårare "uppfostran" och därmed blir han opopulär.

2. Han beter sig respektlöst mot barnen och är sedan förvånad att de är respektlösa tillbaka och försöker med straff som inte är förankrade, som du inte är med på. Och sen påstår han att du faller honom i ryggen. 

Hos mig och min ex var det situation 2, men han försökte få det till att det var som i 1.  Fundera vilket det är hos er! 

I alla fall är ni inte överens, och det är inte bra. En annan fråga är om ni båda är konsekventa. Dvs. om man kommit överens om något, händer det då att t.ex. ger efter ändå, för att barnen tjajar eller något? 

Det beror ju helt på vad det är ungarna säger, hur de säger det och vilka överenskommelser ni har som föräldrar.

AndreaBD: Definitivt alt 2. Jag har alltid varit den som fått hantera i princip allt runt barnen och han halkar in på ett bananskal då och då för att klaga när saker inte passar honom.
Han blir tex arg över att jag inte ser till att barnen städar enligt hans standard. Han har mycket högre krav än jag och jag tycker inte att det är mitt ansvar att tvinga dem att leva upp till hans önskemål. 

Barnen reagerar tex på att han aldrig lagar mat och att han alltid är på mig om saker. De har ju rätt och det tar emot att ta hans parti i saker jag absolut inte håller med honom i.

Varför lagar han aldrig mat? Varför delar ni inte på hushållssysslor och barnansvar? Är du hemmafru?

Och så har han mage att komma och gnälla. Detta handlar inte om barnen. Men det är ett sundhetstecken att de reagerar om de inte överdriver utan det verkligen är ojämlikt. Hur bra är ditt och mannens förhållande egentligen?

Och självklart ska du inte försvara honom om barnen har rätt. Han är väl vuxen? Varför beter han sig som om han själv vore en tonåring? Det låter som det egentliga problemet ligger där.

Han får skärpa sig, lösa sina egna konflikter och ställa rimliga krav. Det är inte ditt ansvar. Hade ni haft en bättre fördelning och rimliga förväntningar, hade det ju varit enklare att hålla en gemensam linje och backa upp varandra när det behövs. Säg det till honom!