Min mamma säger åt mig hur jag ska uppfostra mitt barn

oj råkade posta.. Ja min mamma har höjt rösten på mig när hon märkt att jag inte kommit ut i tid när jag sovit över med dottern. Så mycket att jag började gråta inför min dotter. Även hänt flera gånger att min mamma blivit arg och skällt ut mig när jag gick till badhuset med dottern istället för öppna förskolan. Hon är väldigt noga med hur jag är med mitt barn. Men när jag var liten så brydde hon sig inte alls, hon var sällan hemma, kallade mig äcklig till och från. Men nu helt plötsligt så har hon börjat bry sig så himla mycket och minsta lilla jag gör som inte är bra, är tydligen katastrof enligt henne. Vad ska jag göra? vad hade ni gjort??

Din mamma betedde sig elakt emot dig som barn och nu är hon elak emot dig framför ditt eget barn.  Jag skulle rekomendera dig prata med en kurator om hur man kan göra för att sätta gränser för vad man kan acceptera och vad som inte är acceptabelt. 

Försök prata med henne. Det låter ju guld värt att ha en mormor som vill umgås med sitt barn t om sova över 2 dagar och fixar mat till er. Men hon ska ju inte behandla dig illa. Har lite svårt för det beteendet att föräldrern var bristfällig mot en själv men sedan ska gnälla på allt gällande barnbarnet. Det verkar ju ganska orelevanta saker dessutom.

Samtidigt kan rutinerna bli lite annorlunda när barnen sover hos en mormor, farmor mfl. det är inte hela världen att ni går till parken en sommarkväll. Det låter ju kul faktiskt. Men samtidigt får det ju finns lite respekt från mormodern här. Det bästa är om du kan vara tydlig med hur du känner och så får mormor lära sig att lyssna. Det är ändå ditt barn och ert liv. 

Troligen har din mors oförmåga att respektera dig ett samband med att du inte blir mer än irriterad och ledsen.
Det är okej att bli arg! Du behöver inte explodera och skrika, men du kan definitivt inse att du inte behöver låta din mamma ha den makt över dig som du ger henne.

Det är normalt att rutinerna ändras av att vara hos mormor/farmor, men det är fullständigt normalt att också prata med dessa personer om att det finns gränser för vad som är okej. 

Din mamma är din mamma, men du är vuxen. Som vuxen ingår det att hitta sätt att förhålla sig till sina föräldrar som fungerar. Jag skulle rekommendera dig att fundera på vad du kan förändra och vad du kan stå ut med.

Vill du inte ha en utskällning och att hon bossar dig runt, försöka att själv styra upp. Exempelvis fundera på vad du kunde ha sagt när din mamma kom med sina två alternativ. Eller om det är lämpligt att du sover över hos din mamma i en högre utsträckning än du faktiskt står ut med.

Ser du att det finns poänger i det din mor säger, eller har du liksom inte vant dig vid att sätta emot hennes starka åsikter?

Jag tänker att det är trevligt att hon vill att ditt barn ska ha det bra, men utifrån din upplevelse av henne, så VET du ju att det också finns en annan sida av det hela. Sluta upp med att låta bara hennes vilja och vild av världen styra. Din dotter kommer dra slutsatser av hur du blir behandlad. Vill du att hon lär sig att det är okej att hon och mormor kör över dig?

jag hade aldrig sovit över hos min mamma om hon betett sig så. Kortare besök mer sällan kanske vore bättre? Plus att du säger ifrån till henne på skarpen (inte inför dottern) att hon får bete sig respektfullt mot dig om ni ska umgås.

Jag hade bara sagt att nej, nu är det nog bäst att vi åker hem (jag och dottern) och så hade det varit bra med det. Jag tar inte skit från någon, inte ens min egen mamma. Min mamma vet bättre än att försöka trycka ner mig, hon skulle inte ens försöka eftersom vi inte har den typen av relation. 

Låter som en otroligt jobbig mamma. Och detta kommer kanske låta elakt men hon påverkar dig så mycket som du låter henne att påverka och bestämma över dig. Börjar hon så där så åk hem helt enkelt, och kan hon inte respektera dig så skulle jag allvarligt begränsa hennes tid med dit barn.

Ditt ska det självklart stå