Hur hanterar man utbrottet?

Jag har två barn med ADHD och "jag vill inte ta medicin" fanns aldrig riktigt med bland alternativen hos oss. Naturligtvis tvingar man inte barnet direkt. Men barnet inser säkert i en lugn stund där man kan resonera, vilka fördelar det skulle ge. Jag skulle helt enkelt inte ge mig i att övertyga. 

Nu kommer du att säga att hen då ändå skulle vägra ibland. Hur gör ni med andra rutiner då? Borsta tänderna? Är det också "jag vill inte"? LÅT henne bli arg! När hon kommer i puberteten så kommer det definitivt inte att bli bättre. Man kan inte bråka om alla småsaker, men några grundläggande som är nödvändiga - där måste man stå på sig. 

Det är stor skillnad på att borsta tänderna och tvinga i barnet droger som är starkt beroendeframkallande för att man vill ha det lite lättare. 

Medicinen är i försra hand till för barnet.
Medicinen gör så att hjärnan inte går på högvarv. 
Liver blir enklare för barnet som har lättare att hantera sin ilska. Hjärnan saknar kemikalier som gör att der blir obalans i kroppen.

Medicinen lindrar och hjälper till.

TS
Ditt barn hae tyvärr ingen talan. Det är ditt jobb som förälder att se att ditt barn mår bra. Hon ksnske inte förstår att det hjälper henne att bli lugn.

Ver dy orsaken till att hon vägrar?
Är der svårt att svälja tabletterna?

Adhd-medicin är inte beroendeframkallande. Man kan börja och sluta på dagen. Sluta sprid såna villfarelser, det gör skada. 

Vadå inte vill? En tioåring? Så längs man inte är myndig så bestämmer väll föräldrarna vilka mediciner som ska tas och inte.

Vidrigt med folk som tycker man tvingar i barn mediciner som inte är helt livsnödvändiga. Det kommer slå tillbaka på er senare.

Det låter som hon är stressad eller under för mycket press från någonstans. Jag kan själv känna av det där med omedicinerad adhd ibland, och har lärt mig att jag har för mycket då i något avseende i livet.

Det där var lååångt under bältet! Vad sysslar du med??? Desinformation gånger tre! Du fattar förstås inte hur du sänker föräldrar som redan har det svårt.

1. Ingen ger barn medicin för att man vill ha det lättare. 
2. Det är inte beroendeframkallande, ännu mindre starkt.... 
3. Det är förstås inga droger. En missbrukare tar ungefär 50 gånger den dosen. 

När det gäller att "man vill ha det lättare". Min son ville inte leva, han ville dö för att han misslyckades med "allt" - tyckte han. Varken vi eller skolan tyckte eller sa något sånt. Han var 8 år då. På den tiden var man mycket restriktiv med medicinen (90-talet). Det var bara 50 barn i hela Sverige som fick medicin. Han fick den när han var 9. Gissa om det blev mycket bättre då! För barnet alltså! 

Min dotter fick aldrig diagnos, för att hon klarade sig någorlunda i skolan och dolde svårigheterna. Hon fick anorexi och depression i tonåren. Behandlande läkare sa att orsaken var obehandlad ADHD. Hon började med medicin när hon var 16. Sen dess har det varit lite fram och tillbaka för att hon tyvärr också har läst en del skitsnack på nätet. Det har varit hennes beslut från början. Men hon verkar numera ta medicin igen. 

Det är lätt för Glinda och hennes likar att vräka ur sig sånt här för de behöver aldrig stå till svars för något alls. De bara drar till med någon konspirationsteori och kräver någon dem på källa så överger de tråden. sen kan de komma med samma idiotier i en annan tråd. Detta på repeat i år efter år. 

Håller med