Hur och vart sover er bebis på natten?

Mina barn sov i sina egna rum från nyfödd spjälsäng brevid våran säng. 

De sov på rygg, som rekommenderas för att minska risken för PSD. De hade pyjamas med fötter eller sovpåse. Vi hade inget babynest men de sov antingen i sängen tillsammans med mig (hade en bebis på vardera sida, tvillingar och kuddmurar på kanterna av sängen) eller i sina egna spjälsängar. De första månaderna delade de spjälsäng, sen började de störa varandra och fick varsin på vardera sida om vår säng. De började alltid sova där och flyttades sen över till stora sängen på natten när de fick nattflaskan.

Vi samsov utan babynest och på rygg. Enklast så när man ammar.

Och det känns inte osäkert men det beror nog mer på hur man sover som förälder.. jag ryckte till såfort bebisen rörde sig de första månaderna, så finns ingen risk att jag skulle råka hamna på bebisen utan att känna det själv.

Nu har det gått rätt många år, men mina barn har sovit i min säng på min arm under hela första året typ. Ibland kortare stunder i egen säng i vårt rum. BabyNest fanns inte på den tiden såsom nu, eller det fanns väl kanske, men var ej lika känt. Men mina bebisar ville ligga nära och mysa, så vet inte om de hade accepterat ett Nest heller. År två sov de delar av natten i egen säng i vårt rum, år tre och framåt i egen säng i eget rum, delar av natten..

Jag fick många varningar från olika håll, dels om plötslig spädbarnsdöd, det tog jag ju på allvar, för det är ju allvarliga saker. Men jag tänkte ändå att en bebis som ligger på min arm och sover så kommer jag att känna och buffa och kanske att det tom minskar risken? De vaknade och ammade stup i kvarten, och då var det också smidigt att bara hala fram bröstet och halvsomna medan de åt. 

Sen var det många som menade att lärde man inte barnen redan som bebisar att sova själva så skulle de aldrig sova själva, helt överdrivet såklart. De fick komma sova hos mig hela första året och därefter komma till oss så ofta och mycket de ville, båda kom glesare och glesare för att till slut upphöra helt att komma till oss från ca 8-10 års ålder, minns inte riktigt.

Visst var det trångt och jobbigt ibland, men numera kan jag sakna den där lilla sovvarma korviga kroppen tätt intill... särskilt nu när tonåringarna knappt vill ha en kram ens en gång. Jag är glad att de fick all trygghet och närhet när de ville ha och behövde den. 

Vår 4 månaders sover i sin spjälsäng bredvid oss. Han har pyjamas och ligger i en sovpåse. Första 2 månaderna hade vi ingen sovpåse utan hade en snuttefilt som han låg invirad med pyjamas på sigi. Han har snart vuxit ur sin sovpåse och då får han nog sova med ett täcke istället.

Det känns tryggt för oss att han sover i egen säng. Vi har också hittills haft tur att bebis inte klagar över att få sova själv. 

Spjälsäng i pyjamas, täcket nedstoppat så det inte kunde dras över ansiktet.

Min lilla sov på mitt bröst tills hon blev 2,5 månader. Jag halvsatt. Jag är kejsarsnittad och var väldigt orörlig i början så det var det lättaste för då kunde jag manövrera henne till amning utan att behöva lyfta och vrida i sidled. Efter det kunde jag röra mig bra så då fick hon sova i näste bredvid mig och så sover vi fortfarande vid 6 månader. Nästa projekt blir spjälsäng med sidan nedfälld och intill min sida av sängen, men jag vill helst att hon går från 2 uppvak till 1 innan dess (eller helst inget förstås) för enkelhetens skull. 

Båda våra sov i babynest mellan oss. Oftast i samma body som på dagen, (inte iddes vi med ytterligare ett klädbyte när det redan byttes flera gånger per dag) och med en gallerfilt över benen. 

På rygg, med pyjamas, i babynest i vår säng. Ibland somnade vi dock under amningen så barnet sov en del av natten på mage på mitt bröst.

Egen säng. Nattar inte, barnet får somna själv. Vaknar när hon är hungrig, får mat, tillbaka i sängen, somnar om. 

????

Pyjamas och sovpåse. Antingen i spjälsängen direkt bredvid min säng tills första amning och sedan bredvid mig i sängen, eller i min säng hela natten.

Här har det varit olika. Med mina stora födda -13 och -15 samsov jag. De på rygg i babynest iklädd pyjamas mellan oss i sängen. När de var 3-4 månader började de sova i spjälsäng bredvid min säng. 

De små födda -20 och -22 har jag inte vågat samsova med så de sover/sov i spjälsäng brevid min säng från början. I babynest på rygg iklädd pyjamas. 

Alla fyra har haft en filt på sig som jag ?stoppat? runt dem så de inte ska hamna under med ansiktet. Har helammat/ammar alla fyra. Och tycker inte det är någon skillnad på smidighet mellan de olika sovsätten.

Första månaderna sov min bebis antingen i babynest mellan mig och pappa, eller i babynest i sin spjälsäng i vårt sovrum. Hon sov i pyjamas med eller utan fötter med sån där grovmaskad filt som släpper igenom luft, ifall det skulle hamna över ansiktet. Ingen kudde.

Nånstans runt 4 -5 månader, tror jag det var, kom en superjobbig period där hon vägrade sova och ville ammas nonstop. Sen dess har vi samsovit, hon är nu 1 år.

Vår sov i spjälsäng brevid våran säng (och gör det fortfarande 8 månader gammal nu).
På rygg. Första tiden lindade vi in henne i en filt för då slutade hon gråta. Sen ca 5-6 månaders ålder med täcke (eller ja hon sparkar dock alltid av den på natten)

I pyjamas, på rygg. 

Grundtanken har varit i babynest i spjälsäng med öppen sida mot vår säng. Det har dock snabbt övergått mer och mer i samsovning när jag somnat under liggamning. Periodvis har spjälsäng funkat, men i stora perioder har vi samsovit. 

Alla utom en har sovit bredvid mig i dubbelsängen. Kläder på vintern och på sommaren bara i blöja. Eget täcke och på rygg eller sida. Allt för att underlätta amning och sömn hos oss båda två.
En av ungarna däremot, han ville sova själv i spjälsängen av någon anledning.

Det har varit olika, eftersom det varit lite olika omständigheter.
Första barnet sov i egen säng i vårt sovrum.
Andra barnet samsov från början nästan, i babynest mellan oss.
Tredje barnet sov i spjälsäng precis intill vår säng, eftersom storebror som då bara var 1 år, fortfarande sov i vår säng.
Fjärde barnet sover i babynest i spjälsäng i vårt rum.
Vågar inte ha henne i vår säng, även om det underlättat amningen, pga att våra äldre barn ofta  snubblar in sömndruckna  på nätterna och lägger sig i vår säng. 

Sovpåse under den kallare årstiden, nu kör vi med långärmad pyjamas och gallerfilt till lillan, tre månader.
Sovpåse är toppen, de håller sig varma utan att riskera att få en filt eller täcke över ansiktet. 
På rygg, självklart.    Använder också andningslarm, och har gjort till alla fyra. 

Mina barn har alltid sovit bredvid mig, har inte ens ägt en spjälsäng till de två yngsta. Sålde den efter att första barnet aldrig sov där. I början hade jag mjukliften till vagnen eller babynest att lägga bebisen i, för säkerheten. Men efter 3-4 månader har de legat direkt bredvid bara. Jag har ammat mycket nattetid så det har varit enklast så. Skulle aldrig orkat gå upp varje gång. Bytte också blöja i sängen på en handduk om det behövdes.