Frågor i huvudet på bonusen..

Jag har läst och läst i hopp om att få någon tydligt bild om vad som egentligen gäller.

När är man bonusmamma och när är man bara ?pappans whatever?? 

Är mamma enbart en titel man får ha om man har ett biologiskt eller adopterat barn?

Är inte ?mamma? en kärleksfull, omsorgsfull rollbeskrivning? 

Om man har ett biologiskt barn som man är ?mamma? till och samtidigt ett barn från pappans tidigare förhållande och man är lika ?mammig? till/med bägge två, vad är man då inför barnen tillsammans?
 

Vem är det som motsätter sig att ens barn har ännu en omsorgsperson i sitt liv? 

Hur ofta har man inte själv önskat att det fanns någon extra att stödja sig hos eller ta hjälp av när det är tungt med barnlivet? 

Vad är det som egentligen är problemet med titeln ?bonusmamma??

Bonusmamma är en titel man använder utåt - Alltså mest till Andra än barnet. 

Vad bör barnen svara sina vänner när de frågar vem man är?

De biologiska mammorna som inte under några omständigheter kan bli bekväma med ordet bonusmamma, vill ni också att vi ska vara mindre omsorgs- och kärleksfulla till era barn bara så de förstår att man absolut in är deras ?riktiga mamma? eller hur vill ni ha det helst?

Jag letar efter lite svar på alla frågor som dyker upp i huvudet. Som generell People Please ger jag alltid 1000% för mitt bonusbarn (för ja, MIN bonus är hon eftersom det är världens glädje att hon är en del av mitt liv) och ibland står man där och bara är ?mamma? mitt i vardagen till alla barnen oavsett bio/bonus och inser att många skulle hävda att det är helt fel, men vad ska man annars göra? Älska barnen olika mycket? Kräva att enbart bioföräldrarna har koll på allt och plåstrar om, lagar mat, handlar, leker, utvecklar och lär, sätter gränser och lugnar när det stormar? Det tvingar vi ju ingen annan inom familjen att avstå från att göra.