Så trött på min så kallade bästis
Jag hade födelsedagsfirande för mitt barn och hon bara kom in, kritiserade mig framför alla gästerna för att hon tyckte att jag curlade mitt barn. Vad höll jag på med?
Jo, jag stoppade mitt barn från att klättra på en tung bokhylla som inte var säkrad mot väggen.
Själv är jag inte ens bjuden till hennes barns födelsedagsfest, för att hennes kontrollerande man tycker att hon bara ska hänga med familjen. Och så är det redan så många andra gäster...
Samtidigt är det mycket snack om att jag är som en syster för henne, och det ena med det andra. Men jag var inte ens bjuden till hennes bröllop. Det var ju bara för familjen.
Det känns lite som att hon var lugn med att ha mig i närheten så länge som allt gick sämre för mig. Men när jag också skaffade mig man och barn, då funkar det inte lika bra längre. Då börjar hon tala ned till mig och köra exakt samma sorts dåliga saker mot mig som hon klagar på när andra gör mot henne.
Några som känner igen sig?