Blödningar i andra (!) trimestern, finns det andra i likn situation?

Beklagar din tidigare graviditet och förstår dina känslor och tankar. 

Jag är gravid med mitt fjärde barn nu (bf +5) och jag har haft småblödningar till och från. började i v 6 och kom och gick fram till v 13. Var allt från rosa, brunt, rött med små klumpar som rann i toalettstolen. Var på flertalet vul men de hittade aldrig något som var fel. ( Hade liknande i med andra och tredje oxå, men inte samma mängd eller lika många dagar). Sen slutade det för att återigen starta i v 17 höll då på fram och tillbax till v 22, var inne på kontroller men återigen hittas inget. Är som sagt på övertid nu och även om det finns skillnader i våra historier så vet jag hur påfrestande det är att må dåligt och blöda under graviditet. Har även haft psykisk ohälsa denna graviditet och vart ledsen, nedstämd och svårt att glädjas då jag inte fått arbeta efter v 20 på grund av corona. 

usch vad jobbigt för dig.
beklagar allt du har vart med om.

jag har vart gravid 5 ggr.
vår första son förlorade vi 2017 efter han kom i v.25. Jag har för stad livmoderhals men har även GBS och visste då inte om det. Fick en stor blödning i v.23 och 8 dagar senare så kom han.

vår dotter blev jag gravid med strax efter. Blödde från v.6-v.12 sen igen v.21 men det var pga tappen. Men tyvärr dog hon i min mage i v.25 2018 pga Gbs.

2019 januari/februari så fick jag ett ma i v.9

sen blev jag gravid med Stella steg efter och hon föddes i v.34+1 men välmående. Blödde mellan v.6-v.13

är gravid igen (v.28+1) och blödde från v.6-v.14 sen en störtblödning i v.16 och i v.18. Man vet inte vad det berodde på.

utöver det så har vi stött på andra problem i denna graviditet under de senaste 2 veckorna men vi har fått de bästa beskeden trotts lite dåliga nyheter.

vet inte hur mkt man ska behöva stå ut med när man är gravid egentligen. 

jag Hoppas allt går bra för er och att blödningarna upphör. Skönt att du har bra stöd frön vården.
jag går också på specialosten. 

Tack för era berättelser! <3

Anonym (Gasellen): Vad fint att du snart har din bebis hos dig efter all möda! Eller den kanske redan kommit? Lycka till hur som helst! Vad fint att du delade med dig. Vilken påfrestning det måste ha varit - och som du säger, det är så tufft att vara så begränsad och inte kunna ta hand om varken kropp eller psyke så som man hade behövt. Vad jag önskar att du får en bra förlossningsupplevelse och en första bebistid fri från oro och påfrestning, du verkar ha haft sin beskärda del!

Ebo88: Mitt hjärta brister när jag läser om vad du har behövt gå igenom! Jag kan bara ana sorgerna, förlusterna och alla ringar på vattnet. Tänk att ni vågat på nytt, och att du nu har en bebis i magen som troligen skulle klara sig även om den föddes för tidigt. Din berättelse ger mig styrka och hopp. 

Men de bördor och påfrestningar det innebär att vara kvinna i sånt här alltså, det är ett totalt uppoffrande?! Och för mig är det SVÅRT, jag som annars älskar att jobba, träna, göra massa saker? Om man får belöningen av ett friskt levande barn är det värt det alla gånger, men med mitt track-record är det svårt att hålla modet uppe. 

Vad har ni gjort för att ta hand om er själva i oron, och för att uthärda?? 

All kärlek, 

Hej,
ser att tråden kanske inte är aktuell längre, men undrar hur det har gått för dig Mayo. Har en liknande bakgrund som du med hematom i graviditeten och en sen förlust pga blödningar. Är gravid igen och har ett stort hematom även denna gång. Tär så på en att inte veta hur det ska gå.