• Elli00

    Fruktansvärt att vara gravid!

    Gravid i v. 18 med första barnet och fullkomligt hatar det! Hur ska ja stå ut i 5 månader till? 
    Jag kan absolut inte relatera till folk som tycker det är mysigt eller känner sig extra kvinnliga som gravid.
    Mått konstant illa och kräks fram till ungefär v. 16 och sedan dess har det börjat spänna något så sjukt obehagligt i magen. Det går inte att träna, blir andfådd av att bara öppna ögonen typ, kan inte gå på toa, tål inte doft av tvål, tvättmedel, hudkräm m.m. Kroppen är oigenkännlig, inga kläder sitter bekvämt eller bra.
    Hur står folk ut??? Kommer aldrig mer göra om detta! 


    Finns det fler därute? Känner mig ensammast på jorden om att må såhär.

  • Svar på tråden Fruktansvärt att vara gravid!
  • Jag är bara jag

    Japp. Mådde uselt med båda barnen och räknade tom ner minuter med tvåan. 5 minuter färre att vara gravid typ. Och japp, trots det usla måendet med ettan gjorde jag om det. För det var ju värt det i slutänden.

  • Anonym (Alien)

    Du är inte ensam! Jag hatade det också. Jag tyckte tom det var obehagligt när barnet sparkade, som att ha en alien i magen. Men den sista månaden vände det för mig. Då började det kännas lite mysigt. Men nä, att vara gravid var ingen höjdare generellt. 

  • Trolltrixie

    Hahahha andfådd av att öppna ögonen..sån igenkänning. Jag hatade det med. Alla med sina gravidbilder och härliga stund med magen. Usch nej. Jag hade ont, kunde inte röra mig och hatade det. Gick över en vecka över tiden och då gav jag upp. Låg i sängen och gick inte ut och sa till alla att jag förmodligen kommer ligga här resten av mitt liv för den här ungen kommer inte komma ut. Jag trodde på allvar på det på något konstigt sätt. Nu sitter jag här med en 2,5 åring och har noll planer på fler barn.

  • Elli00
    Trolltrixie skrev 2022-01-24 17:44:16 följande:

    Hahahha andfådd av att öppna ögonen..sån igenkänning. Jag hatade det med. Alla med sina gravidbilder och härliga stund med magen. Usch nej. Jag hade ont, kunde inte röra mig och hatade det. Gick över en vecka över tiden och då gav jag upp. Låg i sängen och gick inte ut och sa till alla att jag förmodligen kommer ligga här resten av mitt liv för den här ungen kommer inte komma ut. Jag trodde på allvar på det på något konstigt sätt. Nu sitter jag här med en 2,5 åring och har noll planer på fler barn.


    Exakt så känner jag för att göra nu, bara ligga i sängen i 5 månader till. Helst bli sövd fram till förlossningen, hade varit underbart.
    Inramade gravidbilder kommer aldrig att ske för min del heller????
    Skönt att jag inte är det ensam om att tycka det är ett elände!
  • Trolltrixie

    Om du kan, gör det. Jag kollade så många serier och läste så mycket böcker. Enda gången i livet du kan det. Nu när han är 2,5 år börjar jag kunna göra saker för mig själv igen så helt ärligt..njut av egentid är väl mitt bästa råd. Första tiden med bebis är sjukt lung men sen tar det snabbt fart och slutar inte

  • Zakopane

    Ja. det är fan vidrigt emellanåt. Det är framförallt graviditeten jag fasar för om jag tänker på fler barn. Och då har jag ändå haft fysiskt väldigt lätta graviditeter med ganska lite illamående, ingen foglossning, inte gått upp mkt i vikt.

    Men man känner sig så orörlig och trött ändå och orkar noll. Man måste kissa stup i kvarten och flåsar av minsta lilla. Allt känns jobbigt!!

    / 4-barnsmamma

  • Anonym (J)

    Är du förvånad att det är obekvämt att skapa en annan människa i din kropp? 

  • Jag är bara jag
    Anonym (J) skrev 2022-01-26 15:33:39 följande:
    Är du förvånad att det är obekvämt att skapa en annan människa i din kropp? 
    Vad är det för idiotkommentar?! Det kanske inte var vare sig min eller ts eller andras dröm att må så uselt som gravid att man inte en sekund är lycklig över det utan all tid bara går åt till att öht stå ut?
Svar på tråden Fruktansvärt att vara gravid!