Vi har separat ekonomi - Fråga vad ni vill.

Upplägget:

Gifta utan äktenskapsförord.

Tjänar ca 23 000 respektive 27 000 kr.

Samma summa in på ett gemensamt konto, och en slant in på gemensamma sparkontot. Resten av våra inkomster behåller vi för oss själva.

Från gemensamma kontot dras alla gemensamma räkningar och kostnader, mat inkluderat. Resor och inredning betalas med sparkontot.

Föräldraledighet har vi delat ungefär 50/50, likaså vab. Vi är inte nitiska där, men håller lite koll. Den gravida var under en graviditet sjukskriven några månader, vi delade på inkomstförlusten, eller hur jag ska förklara.

Vi har båda valt våra inkomster. T.ex. har ingen någon funktionsnedsättning eller sjukdom.

Vid en kort period var den ena arbetslös, då betalade den andra in mer på det gemensamma. En annan kort period var den andra sjukskriven och då kompenserade den andra.

Jag har förstått att många är negativa till separat ekonomi och vill därför starta denna tråd för att reda ut dessa missförstånd.

Det finns väl ingen anledning att vara negativ till ert upplägg. Ni tjänar så lika att er standard ändå faller under samma ram, eller vad man ska säga, även om det skulle bli skillnad om den ena sparar i en lyckosam aktie en massa år tex. Men olika förutsättningar har man ju alltid, även om man delar lika tänker jag. Ert upplägg blir ju i princip samma som de som lägger ihop allt och sen delar, eller de som har allt in på ett konto men ger varandra förtroendet att använda pengarna.. Jag hade lätt kört på ert upplägg om jag var tillsammans med någon som har en helt annan relation till pengar och spenderande än jag. Annars hade jag kört på någon av de två andra modellerna.

Upplägget:

Gifta utan äktenskapsförord.

Tjänar ca 23 000 respektive 27 000 kr.

Samma summa in på ett gemensamt konto, och en slant in på gemensamma sparkontot. Resten av våra inkomster behåller vi för oss själva.

Från gemensamma kontot dras alla gemensamma räkningar och kostnader, mat inkluderat. Resor och inredning betalas med sparkontot.

Föräldraledighet har vi delat ungefär 50/50, likaså vab. Vi är inte nitiska där, men håller lite koll. Den gravida var under en graviditet sjukskriven några månader, vi delade på inkomstförlusten, eller hur jag ska förklara.

Vi har båda valt våra inkomster. T.ex. har ingen någon funktionsnedsättning eller sjukdom.

Vid en kort period var den ena arbetslös, då betalade den andra in mer på det gemensamma. En annan kort period var den andra sjukskriven och då kompenserade den andra.

Jag har förstått att många är negativa till separat ekonomi och vill därför starta denna tråd för att reda ut dessa missförstånd.

Missförstånd? 

Jag tänker att i trådar där folk är negativa till separat system är för att det inte fungerar för vissa människor. Ni verkar ha ett bra system och är överens om att den ena kan steppa in vid perioder när den andra har mindre pengar. Låter jättebra! 

Därför handlar det kanske inte om att reda ut missförstånd som i att separat system är alltid bra, för alla. 

I familjer där en tjänar ca det dubbla mot den andra men ändå bara lägger 50% på det gemensamma, där har nog den parten en helt annan syn på vad som ska vara gemensamt - det är nog inget missförstånd utan ett medvetet val från den personen för att den tänker "mina pengar". 

Min man och jag har ungefär som ni - ett konto för gemensamma räkningar, huslån. Coopkortet för mat, i övrigt hanterat man sina pengar hur man vill. Till coopkortet har vi räknat ut att han ska lägga mer för att han har tre barn, jag har två och de bor olika mycket hos oss. 

Vi tjänar nästan exakt lika mycket, vilket jag kan tycka är skönt. 

Även om den ena tjänar dubbelt så mycket så anser vi att man har samma upplägg.

Fast du skrev ju att i perioder då någon haft väldigt lågt täcker ni upp för varandra. Men ni skulle ändå inte gör det om en plötsligt fick dubbelt så hög lön menar du? Är det bara om en knappt klarar sig ni hjälps åt? Då tycker jag nog inte att ni har ett bra system trots allt. Klart man kan ha en dyr hobby och jobba hårdare för att ha råd med den även om man är i en relation, men man borde samtidigt vilja ha en ekonomisk standard som matchar ens partners ekonomiska standard. Man delar ju livet och vill förhoppningsvis uppleva saker ihop.