
-
-
Svar på tråden Känslor i längre relation
-
Vi är i mitten av 30, vi har varit tillsammans typ? 5 år. Bott tillsammans i 3. Alltså jag saknar hen när hen är på jobbet ibland. Blir jämt glad av att se hen. Vi har oftast saker att prata om, när vi vill prata. Kan också bara vara tysta. Jag känner pirr då och då, men mest en varm, trygg och liksom hemmastadd känsla. Har aldrig tvivlat hittills. Vi ska snart få barn och det ska bli jättekul och spännande att uppleva det med hen. Jag känner sällan jobbiga känslor, men jag är nog en väldigt lättsam person själv. Hetsar inte upp mig över mycket, eller iaf inte när det gäller känslor, (kan vara engagerad överlag annars så jag är inte nån segpropp heller). Men ja jag tycker jag hittat en riktig guldklimp och jag tror hen är nöjd också. Visst kan jag vara mindre attraherad, det är mänskligt. Kan bero på humör, dagsform eller att hen bara gör nåt som irriterar mig! Men jag släpper sånt lätt.
-
När jag och exet varit ihop i fem år hade vi det också fortrarande bra, trodde vi hittat rätt. Då hade vi också bott ihop i tre år.Anonym (Oogie) skrev 2021-11-15 16:45:23 följande:
Vi är i mitten av 30, vi har varit tillsammans typ? 5 år. Bott tillsammans i 3. Alltså jag saknar hen när hen är på jobbet ibland. Blir jämt glad av att se hen. Vi har oftast saker att prata om, när vi vill prata. Kan också bara vara tysta. Jag känner pirr då och då, men mest en varm, trygg och liksom hemmastadd känsla. Har aldrig tvivlat hittills. Vi ska snart få barn och det ska bli jättekul och spännande att uppleva det med hen. Jag känner sällan jobbiga känslor, men jag är nog en väldigt lättsam person själv. Hetsar inte upp mig över mycket, eller iaf inte när det gäller känslor, (kan vara engagerad överlag annars så jag är inte nån segpropp heller). Men ja jag tycker jag hittat en riktig guldklimp och jag tror hen är nöjd också. Visst kan jag vara mindre attraherad, det är mänskligt. Kan bero på humör, dagsform eller att hen bara gör nåt som irriterar mig! Men jag släpper sånt lätt.
Allt var mysigt och bra.
Några år senare kände jag att jag inte längre längtade efter honom, ville inte längre ha något närmare umgänge. Han kändes mest som en god vän.
Efter nästan exakt elva år gjorde jag slut och flyttade. Har inte ångrat det en sekund.
Fem år är för kort tid att räkna med att det ska hålla för alltid... -
Tråkigt för dig. Ts efterfrågade 3+ år.Anonym (Singel igen) skrev 2021-11-15 17:00:55 följande:
När jag och exet varit ihop i fem år hade vi det också fortrarande bra, trodde vi hittat rätt. Då hade vi också bott ihop i tre år.
Allt var mysigt och bra.
Några år senare kände jag att jag inte längre längtade efter honom, ville inte längre ha något närmare umgänge. Han kändes mest som en god vän.
Efter nästan exakt elva år gjorde jag slut och flyttade. Har inte ångrat det en sekund.
Fem år är för kort tid att räkna med att det ska hålla för alltid...
-
Inte alls tråkig, bara förbaskat skönt.Anonym (Oogie) skrev 2021-11-15 17:13:23 följande:Tråkigt för dig. Ts efterfrågade 3+ år.
Ja, det är ju sant. -
Vi har varit tillsammans i 11 år, bor ihop sedan 10 år. Har tre barn 8,5 år, 6,5 år, 1,5 år samt gravida i v 26 med fjärde barnet.
Hur länge måste ni vara ifrån er partner för att sakna hen?
Jag saknar honom när vi är i från varandra mer än över dagen, ex om den ena är iväg över sen kväll/natt.
Hur känns det när ni kysser varann? Känner ni något särskilt?
Det är mysigt och så men efter så många år tillsammans pirrar det inte direkt längre.
Har ni alltid saker att prata om med er partner?
Ja, det finns alltid saker att prata om men det är ganska skönt när det är tyst oxå. Vi behöver inte prata med varandra hela tiden. Bekväm tystnad.
Känner ni er alltid lika attraherade av er partner? Om nej, i vilka situationer är ni mindre attraherade?
Går i perioder. Ibland mer, ibland mindre.
Hur ofta känner ni pirr/fjärilar i magen gentemot er partner?
Det händer lite nu och då men inte speciellt ofta. De där övergår i något djupare.
Tvivlar ni nånsin på er relation och varför/när isåfall?
Det händer men oftast beror det på att man glömt bort varandra lite, missat saker i kommunikation osv. Det löser sig enkelt genom att samtala och ta hand om varandra.
Om ni står inför ett stort commitment, t.ex att flytta ihop, gifta er eller skaffa barn, hur känns det? Är det bara härligt eller finns jobbiga känslor med i bilden också?
I stora beslut kan känslorna gå fram och tillbax utan att det egentligen är konstigt eller behöver påverka relationen. Klart man funderar på hur det ska bli när man tar ett steg i ny riktning, huvudsaken är väll att det känns bra större delen av tankarna.
Hur vet ni att ni är kära i er partner?
Är nog inte kär längre, det går över till en annan typ av kärlek. Man älskar personen och vill inte leva utan den. Att tänka på en vardag utan varandra känns outhärdligt. -
Vi är båda 34 år.Anonym (G.) skrev 2021-11-15 19:03:20 följande:
Vi har varit tillsammans i 11 år, bor ihop sedan 10 år. Har tre barn 8,5 år, 6,5 år, 1,5 år samt gravida i v 26 med fjärde barnet.
Hur länge måste ni vara ifrån er partner för att sakna hen?
Jag saknar honom när vi är i från varandra mer än över dagen, ex om den ena är iväg över sen kväll/natt.
Hur känns det när ni kysser varann? Känner ni något särskilt?
Det är mysigt och så men efter så många år tillsammans pirrar det inte direkt längre.
Har ni alltid saker att prata om med er partner?
Ja, det finns alltid saker att prata om men det är ganska skönt när det är tyst oxå. Vi behöver inte prata med varandra hela tiden. Bekväm tystnad.
Känner ni er alltid lika attraherade av er partner? Om nej, i vilka situationer är ni mindre attraherade?
Går i perioder. Ibland mer, ibland mindre.
Hur ofta känner ni pirr/fjärilar i magen gentemot er partner?
Det händer lite nu och då men inte speciellt ofta. De där övergår i något djupare.
Tvivlar ni nånsin på er relation och varför/när isåfall?
Det händer men oftast beror det på att man glömt bort varandra lite, missat saker i kommunikation osv. Det löser sig enkelt genom att samtala och ta hand om varandra.
Om ni står inför ett stort commitment, t.ex att flytta ihop, gifta er eller skaffa barn, hur känns det? Är det bara härligt eller finns jobbiga känslor med i bilden också?
I stora beslut kan känslorna gå fram och tillbax utan att det egentligen är konstigt eller behöver påverka relationen. Klart man funderar på hur det ska bli när man tar ett steg i ny riktning, huvudsaken är väll att det känns bra större delen av tankarna.
Hur vet ni att ni är kära i er partner?
Är nog inte kär längre, det går över till en annan typ av kärlek. Man älskar personen och vill inte leva utan den. Att tänka på en vardag utan varandra känns outhärdligt.
-
Vi har varit tillsammans i 11, snart 12 år. Bott ihop i 9 år. Hund i 8 år. Gifta i 5 år. 2 barn på 3 år samt 5 mån. Vi är båda 33 år nu.
Hur länge måste ni vara ifrån er partner för att sakna hen?
- saknar gör jag nog först efter ett par dagar. Men ser fram emot att få träffa honom varje dag efter jobbet, att få berätta om händelser från min dag och höra om hans. Sen har vi ju så förbaskat kul ihop, så jag ser ofta fram emot att bara få umgås på kvällen.
Hur känns det när ni kysser varann? Känner ni något särskilt?
- värme, kärlek. Inte sådär pirrande som det var när allt var nytt. Men värme.
Har ni alltid saker att prata om med er partner?
- ja. Det handlar om allt möjligt. Barnen och deras utveckling eller vad de behöver. Drömmar i vad vi ska göra härnäst i huset eller saker vi behöver ordna. Hunden och dens träning. Nyheter, vad som händer i världen. Jobbet och vår personliga utveckling. Träning. Tankar, känslor.
Känner ni er alltid lika attraherade av er partner? Om nej, i vilka situationer är ni mindre attraherade?
- ja, det skulle jag nog säga. Jag kan titta på honom i princip varje dag och tänka/känna "gud vad snygg han är!"
Hur ofta känner ni pirr/fjärilar i magen gentemot er partner?
- aldrig. Den sortens kärlek upplevde jag bara när allt var nytt. Men nu är det ju värme och trygghet som dominerar. Och det skulle jag absolut välja före pirr/nyförälskelse.
Tvivlar ni nånsin på er relation och varför/när isåfall?
- nej. Jag kan ifrågasätta ifall jag skulle älska någon annan mer, ifall jag hade gjort andra val i livet. Men det handlar mer om "om jag inte hade gjort det där, hade jag aldrig träffat honom. Skulle jag älskat någon annan på samma vis eller helt annorlunda?". Men jag vet att vi passar superbra ihop och skulle aldrig vilja byta bort det vi har.
Om ni står inför ett stort commitment, t.ex att flytta ihop, gifta er eller skaffa barn, hur känns det? Är det bara härligt eller finns jobbiga känslor med i bilden också?
-jag har bara sett fram emot varje steg vi gjort tillsammans. Vi har båda varit supertaggade och peppat/stöttat varandra genom allt. Vid flytt har det jobbiga varit att flytta grejer. Vid barn har det jobbiga varit graviditet och förlossning. Men inget specifikt jobbiga känslor relationsmässigt. Vi är nog ganska trygga och starka tillsammans.
Hur vet ni att ni är kära i er partner?
- jag vet inte hur. Jag bara vetatt jag är det. -
Hur länge måste ni vara ifrån er partner för att sakna hen?
Beror helt på. Vi bor inte tillsammans och behöver mycket egentid båda två. Ibland kan jag sakna honom medan vi är tillsammans men han är tex i köket och jag i vardagsrummet. I andra fall kan det gå flera dagar utan att vi ses innan jag känner saknad.
Hur känns det när ni kysser varann? Känner ni något särskilt?
Känns mysigt och varmt
Har ni alltid saker att prata om med er partner?
Ja, vi pratar om allt mellan himmel och jord jämt.
Känner ni er alltid lika attraherade av er partner?
Det är olika för jag är väldigt beroende av mitt eget mående men jag tycker alltid han är fin
Om nej, i vilka situationer är ni mindre attraherade?
När jag har för mycket i skallen och är stressad eller när jag upplever att det är för mycket negativt runtomkring (behöver inte handla om oss alltså).
Hur ofta känner ni pirr/fjärilar i magen gentemot er partner?
Jättesvårt att svara på. Inte så ofta eftersom den där nykärkänslan är borta sen länge. Kan bli så där varm och glad i magen ibland och det är mysigt.
Tvivlar ni nånsin på er relation och varför/när isåfall?
Nej.
Om ni står inför ett stort commitment, t.ex att flytta ihop, gifta er eller skaffa barn, hur känns det?
Vi planerar att flytta ihop vartefter men det är ingen stress. Vi vill köpa hus och det tar tid samt han har 1 barn hemmaboende varannan vecka fortfarande (16 år) och jag är inte säker på att jag vill bo ihop alla 3. Vi kommunicerar mycket och tar allt i vår takt och det känns jättebra att vi är på samma plan.
Är det bara härligt eller finns jobbiga känslor med i bilden också?
Jag kan få dippar när jag själv inte mår bra och är stressad, då är det som att det går ut över mina känslor för att min hjärna inte kan hantera allt och typ stänger av. Jag lärt mig nu att det kan bli så och att det inte betyder att jag inte älskar honom utan att jag behöver ta hand om mig själv och vara vaksam på när jag börjar dippa istället.
Hur vet ni att ni är kära i er partner?
Jag blir glad av honom, vill känna honom nära, känner beundran och stor kärlek och respekt och jag känner mig lycklig med honom -
Jag är 27 år, min man är 28 år. Vi har varit gifta i 4 år, vi har varit ett par i 10 år.
Hur länge måste ni vara ifrån er partner för att sakna hen?
Alltså, ska min man sova borta så saknar jag honom på kvällen, men jag går ju inte omkring och saknar under dagarna. Har för fullt upp för det. Men regelrätt saknan blir det efter ca 1 vecka.
Hur känns det när ni kysser varann? Känner ni något särskilt?
En snabbpuss innan jobbet? Mysigt. Regelrätt kyss-kyss? Ja, pirrigt fortfarande.
Har ni alltid saker att prata om med er partner?
Överlag, ja. Men vi kan också vara bekväma av tystnad.
Känner ni er alltid lika attraherade av er partner? Om nej, i vilka situationer är ni mindre attraherade?
Ja.
Hur ofta känner ni pirr/fjärilar i magen gentemot er partner?
Någon gånf i veckan.
Tvivlar ni nånsin på er relation och varför/när isåfall?
Nej.
Om ni står inför ett stort commitment, t.ex att flytta ihop, gifta er eller skaffa barn, hur känns det? Är det bara härligt eller finns jobbiga känslor med i bilden också?
Vi har fyra barn ihop, är gifta, har bott ihop sedan tidigt i förhållandet. Alla "stora steg" vi tagit ihop har ändå känts bra. Däremot kan det vara annat som gett jobbiga känslor. Exempelvis när vi köpte hus. Jag ville väl inte bo i just villa, så det var lite jobbigt, men det handlade ju inget om vårt förhållande utan om min ovilja att bo i hus (vi sålde och flyttade till br igen).
Hur vet ni att ni är kära i er partner?
Jag känner mig kär. Det är känslan i mig. Jag är kär i min man, jag älskar honom, jag vill vara med honom. Har jag goda nyheter är han den första jag vill berätta för. Har något jobbigt hänt är han den jag vill gråta ut hos. Han får mig att skratta varje dag. Jag blir glad när han kommer hem. Jag är kär i honom. -
Vi har varit tillsammans i 8 år, bott ihop på heltid i 7 år och är förlovade sedan 1½ år tillbaka.
Hur länge måste ni vara ifrån er partner för att sakna hen?
Det beror nog snarare på vad som händer när vi är ifrån varandra. Han är min stora trygghet men om jag har det bra när jag är borta så hinner jag inte sakna honom.
Hur känns det när ni kysser varann? Känner ni något särskilt?
Nä. Det är mysigt, men inga fyrverkerier.
Har ni alltid saker att prata om med er partner?
Nä, men det har oftast att göra med hur trött han är. Han är alltid pratsam när han är pigg. Fast ibland så behöver man njuta av tystnaden tillsammans och bara kramas. Vi tar typ alltid i varandra.
Känner ni er alltid lika attraherade av er partner? Om nej, i vilka situationer är ni mindre attraherade?
Han har blivit lite rundare (jag med), inte den sexigaste utsikten i mjukisbyxor i soffan kanske, men i sängen är han alltid lika sexig eftersom han gör det skönt för mig.
Hur ofta känner ni pirr/fjärilar i magen gentemot er partner?
När han ler och är lycklig, och visar att han uppskattar mig!
Tvivlar ni nånsin på er relation och varför/när isåfall?
Ibland. Men det gör mig tryggare i slutändan att ifrågasätta och utvärdera vad vi har. I slutändan väljer jag alltid honom, för det har jag lovat honom.
Om ni står inför ett stort commitment, t.ex att flytta ihop, gifta er eller skaffa barn, hur känns det? Är det bara härligt eller finns jobbiga känslor med i bilden också?
Med mitt ex hade jag dessa jobbiga känslor. Varje årsdag var ett litet sting i hjärtat, en anledning till att han nu är mitt ex. Med min nuvarande är varje årsdag som en poäng på en bingobricka. Sen kan jag känna jobbiga känslor inför stora beslut, men det är mer kopplat till mig själv och min egen identitet. Min sambo är den enda jag vill göra alla stora grejer i livet med.
Hur vet ni att ni är kära i er partner?
Det vet jag varje gång jag föreställer mig livet utan honom. Det känns fruktansvärt. Vi har ju också bestämt oss, vi har redan utvärderat, förlovat oss och kommit fram till att det är såhär det ska vara. Jag älskar honom, jag är inte kär varje dag, men jag vet att jag älskar honom. Jag vet att jag vill vara med honom! Och så vet jag det när han ler och när jag får honom att skratta, då bubblar det i mitt hjärta <3 -
Längre än 25 år
Hur länge måste ni vara ifrån er partner för att sakna honom?
Ett par dagar, han saknar mig nästan direkt :)
Hur känns det när ni kysser varann? Känner ni något särskilt?
gillar inte att kyssas, så jag har aldrig känt något speciellt
Har ni alltid saker att prata om med er partner?
Vi behöver inte alltid ha saker att prata om, vi kan lika mycket njuta av tystnaden tillsammans
Känner ni er alltid lika attraherade av er partner? Om nej, i vilka situationer är ni mindre attraherade?
Attraherad, ja, jag tycker om hans utseende, men jag tänker inte på om jag är attraherad.
Hur ofta känner ni pirr/fjärilar i magen gentemot er partner?
Inte ofta, men det hör mer till nyförälskelse. Men jag mår bra av att ha honom i min närhet.
Tvivlar ni nånsin på er relation och varför/när isåfall?
Aldrig
Om ni står inför ett stort commitment, t.ex att flytta ihop, gifta er eller skaffa barn, hur känns det?
Oj, det var så länge sedan vi flyttade ihop, så jag kom faktiskt inte ihåg. Vår son är ett hoppsan
Är det bara härligt eller finns jobbiga känslor med i bilden också?
Såklart det inte är sjunde himlen. Men inga jobbiga känslor. Det är väldigt mycket vardag
Hur vet ni att ni är kära i er partner?
Det vet jag eftersom jag inte ens funderar på det