Studier och graviditet?

Låter lite som mig :)

Jag är 31 (fyller 32 i år) jag började studera i till sjuksköterska (har jobbat sen jag var 17 år innan) och fick veta första veckan som skolan började att jag var gravid.

Fortsatte plugga till vecka 20+ något, och blev då sjukskriven pga sammandragningar och att vi gjorde massa lyft i skolan som hör till utbildningen osv.

Födde den 18 september och är mamma ledig nu, allt är bestämmt med skolan att jag forsätter studierna när jag inte är mamma ledig längre, så inga problem.

Har man ekonomin så ser jag inga problem med det :)

En sak om man råkar bli gravid. Annars - planera studera klart och sen jobba ett år minst innan graviditet. Etablera dig på arb marknaden och gor inte arb givaren sur genom att borja med fl ledighet.

Har ni ekonomin så inga problem har tre barn och fick mellersta mitt i utbildningen. (Är nyss fyllda 30)

Tog ändå examen med flera vänner jag lärde känna i början av utbildningen då vissa tog uppehåll osv.

Var ledig ett år. Inga problem. Dock får man inte göra psykiatriplaceringen när man är gravid men jag bad att få göra den andra först. Vet ej vad du läser, om det är något fysiskt tungt?

Tänker spontant bättre börja medan ni kan. Tyckte personligen den sista nu var mycket tyngre än de andra två.

Ska man avvakta med att bli gravid för att undvika ar arbetsgivaren ska bli *sur*?

Jag har personligen inte pluggat under graviditet då jag gick direkt från gymnasiet till universitetet. Men min syster har fått båda sina barn under studietiden och det har inte vart några som helst problem. Hon tog 1 års uppehåll från studierna och påbörjade där hon avslutade bara.

Flera saker som spelar in, hur många barn ni vill ha? Hur svårt/lätt ni har för att bli gravida..mm Du är inte jättegammal men man vet ju aldrig hur lång tid det tar innan man blir gravid, säg att det tar 1 år av försök plus 9 månader. Då hinner du en bra bit innan det är dags att gå hem. Skulle de ta sig direkt så är det ju helt ok det oxå. Själv skulle jag inte avvakta familjebildning för en utbildning. Spec inte om man har en del sparat plus att sambon har ett bra jobb.. din sgi baseras ju på när du jobbade så du får förmodligen en helt ok föräldrapenning.

Så här har vi gjort.

Jag går min första termin på en 3,5 år utbildning och är nu gravid med mitt tredje barn. Vi planerade utifrån att jag skulle kunna läsa fram till förlossningen i början av juni. Antagligen blir det en omtenta på sista kursen (hinner inte bli klar med kursen då förlossningsdatum innan kursavslut)

Så får vi får en sommar tillsammans där vi landar i allt nytt, sen fortsätter jag inkl bäbis studierna på hösten termin tre. (Mitt universitet är ?barnvänligt? så får vara med vid seminarier och föreläsningar) till mitten av januari och termin fyra kan min man ta över föräldraledigheten.

Om det är så att det av en eller annan anledning inte känns bra/funkar så släpper jag det och skjuter studierna ett år.

Jag tycker du har en poäng i att planera att vara gravid under studietiden! Speciellt om du jobbat innan och fått igång din sgi. Dels kan du planera dina dagar bättre än vid exempel heltidsjobb, lättare att vara flexibel vid läkarkontroller osv. Kanske också slipper sjukskriva dig om du känner att du kan läsa och halvligga i soffan om det bara är den positionen som funkar för fogarna i slutet osv.

Kan också vara bra att ha det ?klart? när man kommer ut på arbetsmarknaden.

Men finns många fördelar med att vänta också! Vi hade inte mycket tid kvar att spela på så därför körde vi detta upplägg

Tack så jättemycket för alla fina svar :) Vad skönt det är att veta att det har funkat bra för er, det ger mig hopp!

Jag är 30 och stod inför liknande dilemma för lite drygt 1,5 år sedan. Vi resonerade som så att det är bättre att börja försöka eftersom man inte har en aning om hur lång tid det tar, studier går att ta uppehåll från utan att det är någon katastrof. Blev gravid i våras, så det tog nästan ett år för oss. Nu är jag mitt i sjätte terminen av sju och har BF om ett par veckor, planerar att bara ta ett kort uppehåll och sedan förhoppningsvis slutföra studierna med barn. Men då läser jag på distans och de här sista terminerna är det väldigt mycket eget arbete som jag själv styr. Och jag är beredd på att jag eventuellt måste ändra mina planer om det krävs. 

Jag tror generellt att det inte finns något sätt som är mer eller mindre fördelaktigt, men det finns nog ingen period i livet som är perfekt att bilda familj. Det kommer alltid vara någonting som är i vägen, är det inte studier så är det någon möjlighet på jobbet eller något annat som gör att tillfället inte är optimalt. 

Nu tänker jag vara råärlig, jag tycker inte det är ok att ha med en bebis till föreläsningar eller seminarier. Hade en klasskompis som hade med sig sin nyfödda i nästan 2 terminer och trodde jag skulle bli tokig. Gick inte att koncentrera sig på vad läraren sa, ett himmla spring in och ut ur salen, skratt, grått, gurgel, banka med leksaker och massa annat. Det är respektlös mot ens studiekamrater. Hade hon kunnat skulle hon säkert ha med barnet vid tentor också.

Plugga hemma och ha någon som kan ha barnet när du måste närvara vid obligstiska moment. Är inte ok att att störa en hel klass, du får ta konsekvenserna, inte klassen. Lärare tappar tråden när barnet gör ett högt skratt, skrik eller annat. Jag slutade gå på allt som inte var obligatoriskt för jag kunde inte få ut något av föreläsningarna till slut. Många var irriterade men ingen vågade säga något.

Du fattar nog vad jag menar. Ett stort svek mot arbetsgivare och kollegor attborja en anstallning med fl ledighet.

Jag gjorde så, funkade hur bra som helst. Började studera när jag blev gravid med första. 3 barn senare och en examen nu.

Fick fast jobb direkt. Men jag hade jobbat i samma bransch (och inom samma företag) sen jag var 18, läste en ekonomi utbildning för att få en mer utvecklande roll.

Oj någon som är bitter över att inte slå två flugor i en smäll och vara gravid och studera samtidigt.

Kan intyga att det är det smartaste jag gjort, jag slapp både ta studielån och samtidigt vara närvarande med mina barn.

Hahahah okej ... ja oförlåtligt svek.

Man har inga skyldigheter att ta hänsyn till varken ag eller kollegor kring en graviditet.

Börjar bli till åren vid 31, haha roligaste jag läst idag