Ensam tre barns pappa, slut på livs lust

Vilket jävla svin. Tänker hon alltså inte ta ansvar för barnen? Skicka då in ansökan om enskild vårdnad så får hon betala för barnen. Vinsten kommer att komma tillbaka med tiden genom relationen med dina barn. Du kommer att vara den viktigaste människan i deras liv.

Ignorera henne helt tills hon slutar tramsa, annars får det fan va. Ta ingen skit.

Har du stöd av dina föräldrar, syskon exempelvis?

Hej. Det har gått en månad, ge det tid. Vet att det känns skit just nu, men du tar dig igenom det en dag i taget. Jag blev bedragen och lämnad efter tio år och två barn, på ett väldigt chockartat sätt där mitt ex bytte personlighet samma dag som han blev avslöjad. Barnen bor hos mig, han bor med sin nya två timmar bort. Det är skittufft och jag kan fortfarande känna en stor sorg emellanåt, men det har gått två år och jag kan säga att du kommer att komma igenom det. Sen är det väl tyvärr som det är med sorg, att man lär sig leva med det och jobbar runt det. Men du läker och kommer att gå vidare och känna glädje och hopp och kärlek och allt sånt igen.

Jag vet ångesten och mörkret du känner. Var snäll mot dig själv. Nu är du troligtvis i chock. Ring in trupperna om du har sådana - vänner, familj, släkt. Fokusera på här och nu. Barnen är en välsignelse just nu, något att behöva ta hand om, som tvingar dig tillbaka till nuet, som får dig att fortsätta med vardagen. Pissjobbigt men läkande i allt.

Om jag förstod det rätt så vill hon dra och strunta i barnen? Isåfall se till att du får egen vårdnad så fort som möjligt och anmäl så hon får betala underhåll.

Jag har varit i en liknande situation, men det var ingen otrohet, utan snarare dåligt månne hos henne. Så jag har levt med mina två barn på heltid de senaste sex åren. Det är tufft i början, speciellt med mindre barn, men du hittar era rutiner som fungerar för er. Barnen kommer så klart sakna mamman, men det avtar med tiden. Gör så gott du kan utan att överdriva och glöm inte det viktigaste. Du kommer aldrig räcka till allt, men se till att ge barnen kärlek och din tid. De kommer behöva din tid ännu mer nu än innan.

Med det menar jag inte att ni hela tiden ska göra roliga saker, utan tid kan man dela närsomhelst och hursomhelst så se till att blanda in dom i saker ni gör. Tvätta, städa, laga mat, byta däck på bilen. Barn tycker om att vara med. Var aldrig dömande och låt dom känna att de kan prata med dig om allt. De kommer säkert agera ut i omgångar, på olika sätt och tidpunkter. Låt det ske och var där för dom. I perioder kommer du känna dig värdelös och att du inte räcker till. Det är okej, men om du har möjlighet att få avlastning från släkt och vänner så var inte rädd för att fråga ibland. Man måste inte alltid ha en anledning, ibland behöver man bara få vara själv en stund.

Helt ärligt, det låter som om du gått på storvinsten, du vet bara inte om det än.

Du har blivit av med det svikande kräket till kvinna, har dina barn i behåll och även att hon sniglar sig till en annan snubbe och en annan kommun. Den relationen lär ju inte hålla speciellt länge kan jag lova.

Lev första tiden för barnen och enbart för dem. Sköt arbete och betala räkningar. Man får liksom gå på tomgång, och när barnen sover kan du gråta och sörja. Skippa alkohol (om det är ett problem). När den initiala smärtan och choken lagt sig så kommer du inse vilken tur du faktiskt haft. Hon ville inte ha dig, du kan inte tvinga någon, och hon får stå för hennes val. 

Du kommer garanterat finna kärleken igen, men barnen skall alltid komma i första rummet. Bara så du vet, så kommer de ordagrant hata sin mor, och för alltid ställa henne till svars för det svek hon utsatt dig för, men framförallt det svek som hon utsatt dem för. Det är inte små sår som aldrig kommer läkas. 

Otrohet kan förlåtas, men kvinnor är sällan otrogna enbart för sexet, utan snarare för känslor, hon har kastat bort allt ni hade, och tro inte att omgivningen kommer döma henne lätt. Vad tror du hennes familj tänker? Hennes föräldrar skäms säkerligen.

Huvudet kallt nu mannen. All kommunikation via skrift, inga samtal, inga anklagelser. Tala gott om mamman för barnen, finns där för kidsen. Skapa nya rutiner med dem. Det löser sig ska du se. 

Håller med om det de andra skriver, många bra svar.

Det är nytt nu, klart du mår skit och otroheten blir ytterligare ett slag. Men du fixar det, du kommer att vara stark för dina barn. Har du någon du kan snacka av dig hos? Om inte så ska du kanske kontakta din vårdcentral och pata med kurator eller liknande. 

Hej, du har svaren i tråden, speciellt från "24 karat". Jag gick igenom en relativt "lycklig" skilsmässa men jag minns känslorna nätet jag läser ditt inlägg. Vi gick isär efter 12 år.

Barnen är räddningen. Varje gnutta kärlek du kan ge den får du igen 10ggr minst och för varjegång du får tillbaka av barnen läker du en liten bit. Innan du vet ordet av är du "återställd", självsäkrare och har en grym relation med dina barn på köptet.

Blir det för jobbigt tveka inte att söka hjälp, ensam är inte starkt och du är modig som frågar här, det betyder att du har det som behövs för att klara det. 

Tycker det finns väldigt bra svar här. Jag har ingen egen erfarenhet att bli lämnad med barnen av sin partner men jag tror som många andra här att deras kärlek kommer ge dig ork och så småningom kommer livslusten tillbaka. 

Däremot har jag en del erfarenhet av hur det är att bli lämnad av sin förälder. Jag tänker på barnen. De kommer aldrig helt förlåta henne, framför allt de äldre två som på ett helt annat sätt förstår vilket otroligt svek det här är. På samma sätt som du blev lämnad så kommer barnen också känna sig lämnade. Att bli lämnad som barn är oerhört svårsmält. När du sedan länge har gått vidare och hittat en ny kärlek som hjälper dig läka ditt brustna hjärta kommer barnen fortfarande bära detta inom sig. Å andra sidan, om du tar stöd, tillåter folk hjälpa dig och tar dig igenom den svåraste perioden kommer du alltid vara barnens hjälte.

Hej TS!

Hur har det gått? Det är nu ganska precis ett år sedan du skrev ditt huvudinlägg.

Jag förstår att det var jobbigt i början och ja, din exfru betedde sig som ett as. Hoppas du och barnen har hittat en bra rutin och har en bra tillvaro. Hon har dragit nitlotten totalt om hon gjorde slag i saken och övergav barnen. 

Lycka till i framtiden och jag hoppas verkligen att du och barnen är på en bättre plats i livet nu än för ett år sedan!