känner du dig mer otrygg i det svenska samhället idag, jämfört med för 20 år sedan?

Bor i en småstad. Min dotter på 9 får röra sig själv men helst inte när det är mörkt. Inte för att jag är rädd att hon ska bli kidnappad utan för att hon inte är helt mogen i trafiken än. Jag minns inte om jag var ute på kvällen vid 9 års ålder.

För 20 år sedan bodde jag i en mindre stad men redan då var det självklart att inte vara ute i mörkret på egen hand om man kunde undvika.

Jag känner mig faktiskt rätt trygg ute i samhället, med undantag av ett fåtal platser kvällstid. Däremot kände jag mig tryggare för 20 år sedan, men det är ändå tryggt.

Vi är lite bortskämda på det sättet tycker jag, bara för att något var lite bättre förr betyder inte att det är dåligt idag. Skulle kunna vara mycket värre.

20 år ser jag inte någon större skillnad på. 

Om du hade sagt 40 år, så ja, då är det en viss skillnad. Men för 20 år sen var det väl ungefär som idag, så nej, jag känner mig inte mer otrygg idag än för 20 år sedan. 

Ingen skillnad, uppvuxen i Stockholm och bor numera i Malmö. Jag tar mig till/från stan, oavsett tid på dygnet.
De gångerna jag blivit utsatt för, förföljd ett par gånger för över 30 år sedan och höll på att bli indragen i en bil, för 50 år sedan.

För egen del är det ingen skillnad, jag bor i centrala Stockholm och häromkring känner jag mig trygg.  Alltså det är klart jag förstår att det kan hända saker, men risken är inte så stor så att det hindrar mig att göra det jag vill. I vissa förorter drar jag mig däremot för att gå ensam på kvällstid.

Däremot är jag lite mer orolig att min dotter ska bli rånad, det är så himla vanligt att ungdomar rånar andra ungdomar, så det känns nästan som man får räkna med att det kommer hända förr eller senare 

Det där med ungdomsrån låter helt förfärligt tycker jag! Men är det någon som har en uppfattning om hur vanligt det är? Vi bor utomlands idag. Om vi skulle flytta hem igen till Sverige (och till ngn förort till Gbg el Stockholm), ska man då behöva gå o vara rädd för att ens barn ska bli rånade? Är det så illa alltså?

/Louise

Jag är varken mer eller mindre orolig för min egen del nu än förr. Jag är mer orolig för mina barn -- men det är för att de är tonåringar nu, inte för att det har blivit värre. 

Eftersom jag tidigare haft uppdrag inom socialtjänsten har jag rätt bra koll på hur det faktiskt ser ut, inte bara mediauppgifter eller rykten. Att tonåringar rånar tonåringar har tyvärr förekommit där jag bor så länge det funnits bostäder här.  Men det går i vågor. Ett gäng ungdomar börjar råna folk och gör livet surt för en hel stadsdel i några månader, sen får polis/socialtjänst tag på dem och det är lugnt i några år. Sen är det nåt nytt gäng som tar vid.