Plussade och blev dumpad. Borde göra abort, fixar det nog inte. hjälp.

Nej, du måste inte. Du vill inte och då låter du bli. Abort är ytterst sällan nåt man måste göra. Det är ett val. Och ett val man aldrig nånsin ska göra pga en mans åsikter eller hot eller ilska eller nånting. 

Din kropp ditt val. Han har gjort sitt val nu måste du göra ditt utifrån vad du vill. Vill du ha ett barn till och är du beredd på att göra allt på egen hand? Om ja så go for it! Är du tveksam så ge dig själv lite betänketid. Antar att du inte har gått så många veckor? Lyssna inte på andras åsikter. Det är så jävla lätt att tycka och döma men när man själv hamnar i en tuff sits så är det inte svart och vitt.

Jag blir alltid ledsen när jag läser sådana här historier om män som vill kontrollera kvinnor, oavsett vilket sätt de väljer för att utöva denna kontroll. 

"Gör abort, eller jag gör slut"-ultimatum till en kvinna som egentligen vill behålla anser jag vara manipulativt, oansvarigt och faktiskt psykisk misshandel.

TS, jag kan inte säga åt dig hur du borde göra, men på din text låter det som om du inte egentligen vill göra abort, och i dagens Sverige har du alla möjligheter som finns att behålla barnet. Gör inte något som du kommer att må dåligt över resten av livet för en sådan skitstövel som denne man verkar vara. Det är min åsikt.

Jag skulle avbokat tiden för att kunna tänka några dagar till. Och sen verkligen tänkt igenom allt. Vill du ha denna man i ditt liv för all framtid. Klarar du att ta and om barnet helt själv? Har du annan stöttning? Hur påverkar detta din son? Vad gör du om mannen kommer om 5 år och vill ha gemensam vårdnad.Vad gör du om han inte vill skriva på faderskapet. Har du tänkt igenom allt noga? Annars så avbokar du för att få lite mer tid bara.

Jag vet att jag inte är tvingad egentligen, men jag känner mig som en idiot. Tre månaders förhållande är ju ingenting. Såklart han inte vill ha barn med någon han inte känner fullt ut. Inte jag heller egentligen. Men jag hade önskat att han och jag kunde erkänna för varandra att det är jättedålig timing och säkert idiotiskt men att vi stöttar varandra och älskar vårt gemensamma barn oavsett. Men han kan inte och nu vill han inte längre heller vara i en relation med mig. Jag känner mig elak mot det ev barnet med ? som ska födas till hälften oönskad.

Tack för svar!

Jag vet inte vad jag vill. Om jag inte går imorgon kommer han ju bli iskall igen. Nu är han snäll och ska stötta mig igenom detta och jag känner mig så ensam att jag inte vet vart jag ska ta vägen om han inte är där. Han är ju en trygghet, men nu har han dumpat mig så tryggheten känns ju falsk. Min son skulle älska att bli storebror, han tjatar ofta om det.

Mannen säger att han kommer ta hand om barnet men inte vara delaktig i min graviditet eller med mig öht. Jag går sönder.

Det ?snälla? är ju ändå bara falskt. Välj inte utifrån hur han är och beter sig. Välj utifrån ditt hjärta och vad du tror blir bäst i längden.

Och sluta skämmas för att du sveptes med. Det kan hända den bäste.

Hoppas du hittar det bästa för dig och din lilla familj.

Utgå från att han inte är den du trott. Utgå från att relationen är över.

Vill du ha ett barn då? Det är ditt val! Du behöver fatta ett beslut som inte beror på vad han gör eller inte. Inte heller på vad du hoppas på.

Han förtjänar inte dig, och du behöver inte behålla ett barn som ens pappa vill inte ha. Tycker även om det är svårt emotionellt så tycker jag att han är en jävla skitstövel och hade aldrig fött ut ett barn till en sånn jävla skithög.

Hade han kanske på ett fint sätt visat och pratat med dig om att han är inte redo o ni kanske i framtiden skaffa er barn så fine.. Eller vad som helst förklara på ett fint sätt varför han tycker det är olämpligt även om ni redan pratat om att ni båda inte vill ha mer barn. Han kunde tänkt bättre och löst situation bättre än att visa sig som en jävla egoist som skiter i dig när det väl kommer till en sån viktig situation o visar medkänsla oavsett om ni hade bestämt att göra abort eller inte.

Jag hade faktiskt inte behålla barnen, för det vore synd om barnen hade en sånn skit till pappa.

Hade gjort abort och inser han själv inte att han inte betett sig själviskt och bara tänkt på sig själv så hade jag aldrig gått tillbaka till skithögen.

Vart fan var hans hjärna när han kom i dig medans han visste att det fanns en chans att du kan bli gravid. Jo han tänkte med kuken , ursäkta ordspråket. Det är bådas ansvar eftersom han visste du kunde bli gravid även om ni pratat om något tvärtom och ville ej ha barn. Jo du borde tänkt bättre men han är också delaktig och ansvarig och nu så reagerar han så själviskt.

Jag vet hur svårt det är och känns att göra abort och spec när man är gravid vilket gör en mer känslig , men jag hade inte tvekat med att göra abort för sånn pappa , människa vill jag inte ha något som binder ihop mig med honom. Även om jag mådde dåligt i några dagar sen går det över.

Vår inte ledsen och visa honom att det är hans reaktion som sårade dig och hade han hanterat situationen anorrlundare så hade ni löst detta och kommit överens. Kanske Han känner lite ånger vilket JAG tvekar att en sånn människa gör.

Ni var överens om att det kunde bli en bebis och när det händer försöker han manipulera dig genom att vara ett ?stöd? eller iskall. Vilket as! Vad du än gör så gör inte abort för hans skull. Vill du inte så behåller du annars kommer du ångra dig bittert hela livet. Du kan stå för vad ni var överens om. Säg åt honom att det är försent att ändra sig nu.

Blir så jävla förbannad på ansvarslösa män som tror att en abort är som att klämma en finne..

Jag tycker inte att man ska vara för hård mot den här mannen. De känner knappt varandra och ska nu plötsligt bygga ett helt liv tillsammans, med barn och allt vad det innebär. I teorin lät det säkert trevligt men när det väl blev verklighet så blev han nog skrämd och osäker. Min nuvarande pojkvän reagerade likadant.

Om ni inte ville bli föräldrar så borde ni ha använt skydd.

Basera inte ditt beslut på mannens åsikter. Vill DU bli mamma igen? Vill du ha barnet? Orkar du med det? Är du beredd på att vara ensamstående? Han säger att han kommer att ta hand om barnet om du väljer att behålla, vilket är bra, men du måste ändå vara beredd på att du kommer att få ta hand om barnet själv åtminstone halva delen av tiden. Har du råd? Räkna med att förhållandet är över.

Vill du behålla så ska du naturligtvis behålla, om du vill ha ett till barn och känner att du orkar och har råd. Vill du inte, oavsett vad mannen tycker, så ska du göra abort. Du måste försöka känna efter vad du själv vill. Lägg mannens åsikter åt sidan och känn efter själv. Fullfölj inte aborten fören du har bestämt dig. Avboka tiden och fundera i en vecka till, såvida du nu inte är långt gången.

Ursäkta men vilken viiidrig människa som frivilligt kommer i dig o vet mkt väl att du kan bli gravid o sen kräver att du ska göra en abort? Äckel!

Han har nu visat sitt rätta ansikte. Det innan var teater. Jag skulle aldrig kunna gå tillbaka till en sådan person, oavsett hur du gör så kommer detta att ligga emellan er.

Hur han tvärvände när det visade sig att du var gravid. Hur han bara krävde, utan att diskutera och försöka se din sida med. Att han villkorar sitt stöd. Jag skulle se allt han sagt och gjort innan som lögn. Varför uppvaktade han så intensivt? Varför var han så på om att flytta ihop? Varför ville han ha sex utan skydd?

Ta ett beslut som är grundat på vad DU känner och vill. Försök inte blidka honom utan tänk själv. Han kommer sannolikt att försvinna fortare än en avlöning om du behåller, har du stöd av andra?

Utgå från att relationen är över. Han har visat sig vara ett riktigt kräk och det behöver du inte i ditt liv.

Avstå också från att ta tabletten och boka en tid hos kuratorn på kvinnokliniken. Du behöver stöttning i att bearbeta de två val du har. Antingen abort och du fortsätter ditt liv som det var innan mr kräk kom in i bilden eller du blir ensamstående mamma och han får betala underhåll. Det du ska utgå från är huruvida du vill bli förälder eller ej, inte huruvida du måste genomföra detta för att relationen ska hålla, för den är redan dömd.

Hur går det ts?

Du måste inte alls, och innerst inne VET du det.

Han skulle ha gett fan i att göra dig gravid, han får skylla sig själv.

Om livet kommer bli jättejobbigt för barnet är det kanske sjysst att göra abort, men annars så behöver du inte ha ett dugg dåligt samvete.

Eftersom han stuckit behöver du inte meddela honom nånting förrän faderskapsutredningen. Och om han börjar bråka, ge honom aldrig gemensam vårdnad.

Tydligen tyckte han att de kände varandra tillräckligt väl för att gå på husvisning tillsammans för en eventuell gemensam bostad efter TRE månader!

Tydligen kände de varandra tillräckligt väl för att han skulle VÄLJA att komma i henne oskyddad!

Tydligen kände han henne tillräckligt väl för att redan ha introducerat sitt barn för henne!

Tydligen kände han henne tillräckligt väl för att planera framtiden med henne.

Tydligen var han en skithög som utövar utpressning när hon blir gravid med ett barn han gjort möjligt genom att komma i henne oskyddad.

Hans spermier, hans ansvar, speciellt i en ny relation!

Bara det att det gått tre månader sen ni träffades och att ni redan varit på bostadsvisningar tillsammans, presenterat barnen för varandra, planerat att flytta ihop ger såna varningsflaggor. Att han vill komma oskyddat i dig men samtidigt inte vill ha ett till barn. 

Du ska göra det du känner för. Vill du ha barnet, behåll. Vill du inte ha barnet, gör abort. Oavsett vilket beslut, fortsätt inte med mannen. Han har visat sitt rätta ansikte nu när du inte per automatik gör så som han önskar. 

Hur har det gått Ts? Behöver du nån att prata med? Jag är barnsjuksköterska men har även jobbat på gynakuten. Jag lyssnar gärna på dina tankar, skicka ett meddelande till mig här eller på mail mssmile.maria@gmail.com. Eller om du vill chatta med nån så finns hemsidorna oplaneratgravid.se eller efternabort.se
Kram