Råd till att uppfostra tvillingar

Jag tycket att det är viktigt att de får egentid med förälder/föräldrarna. Vi särade ofta på våra tvillingar, och gör än idag ibland, när de växte upp för att de skulle få den uppmärksamhet de behövde. Det är så lätt att "slå ihop" barnen när de är tvillingar. Vi tyckte det var viktigt att de får växa upp som individer.

Jag tror att ni ska tänka på dem som syskon i första hand. De råkar vara födda samtidigt, men de är i övrigt inte mer lika än andra syskon. De kommer att utvecklas i olika takt och förmodligen åt olika håll. Som syskon gör.

Vill ni läsa på så läs om syskonrelationer hur föräldrar påverkar det.

Är barnen enäggstvillingar uppstår ju en del särskilda omständigheter. Men det är inte jättestor skillnad på era barn och två syskon födda med tex 1,5 års skillnad.

Jag har inte tvillingar själv men däremot har jag anhöriga som har det.

Och det jag uppfattar att de försöker tänka på är gå efter vad de vill gällande närhet. Många tror att de alltid vill vara tillsammans (vilket inte vore så konstigt- de delade livmodern tillsammans och har ett speciellt band). Men å andra sidan kan jag tänka mig som i ert fall när de är så pass olika att de kanske inte vill umgås exakt hela tiden och då går det förstås precis lika bra.
Så låt dem vara tillsammans om de vill men ge dem också tid att vara ensam med er föräldrar, egentid. Med fokus på den enskilde, inte på dem tillsammans. Precis som ni hade gjort om ni haft fler barn som inte varit tvillingar.

Och sen att rättvisa inte betyder exakt samma sak. Man behöver inte få en halv banan var om den ena föredrar äpple. Det går precis lika bra att ge banan till ett barn och äpple till ett annat om det är vad de föredrar.

Jag har resonerat likadant med presenter och julklappar till barnen. Om den ena önskar sig hårtofsar, klistermärken och en bok om Pettsson och den andra önskar sig ett par dyra skor och ett PS-spel... so what? De kommer vara exakt lika lyckliga på julafton trots att den ena fick saker som kostade en bråkdel av vad den andra fick. Det lär jämna ut sig i slutändan och jag som förälder har ju ändå nånstans koll på utfallet genom åren och kan styra på det viset.

Du anpassar dig efter varje barn och dess behov helt enkelt. Försök att få till egentid med vardera barnet där just dennes önskemål tillgodoses. 

Jag har tvillinggrabbar, snart 8 år. Den ena är betydligt mer närhetstörstande än den andre. Då får han en större dos av närhet helt enkelt i form av att sitta nära när vi kollar på tv tex. Gosar med båda när det är dags att sova (sitter mellan dem och klappar på ryggen). 

Min ena är betydligt mer utåtriktad, älskar att stå i centrum etc. Det är den som inte har ett lika stort närhetsbehov i övrigt. Den andre är lite mer avvaktande i sitt inställning till nya saker och behöver mer trygghet i form av närhet. 

Hur gamla är era flickor?

Våra är enäggs men otroligt olika, jag tycker inte alls de är lika :) hade de fötts som DCDA så hade jag absolut tänkt de var tvåäggs (1/3 av alla enäggs är ju DCDA). de är olikhänta, har helt olika personlighet och jag tycker de är väldigt olika till utseendet. den ena är väldigt lik mig till sättet och den andra sin pappa. vi se de mer som syskon är tvillingar, bara att de råkade födas samtidigt. Utifrån att de är så olika så har jag svårt att se att någon skulle ha svårt att se skillnad på dem (men ibland säger folk fel). de är 1.5 år så de säger i så fall ifrån att det inte är den du sagt fel till :) 

jag tänker att det viktigaste är väl att alltid komma ihåg att de är två individer med olika intressen och behov, men även att det måste vara okej för dem att gilla samma sak :) man ska inte tvinga dem att tvillingmatcha men vill båda ha en rosa jacka så tycker jag inte heller man ska tvinga en att välja en annan. Hur hade ni tänkt om de bara var vanliga syskon? Tänk så :)