6-barnsmorsa vill byta kön

Hej. Alltså nu har jag levt i snart 40 år i en kropp jag aldrig velat ha! Jag känner att jag måste ur den. Ändå sedan jag var liten så här jag känt mig som kille. Men jag är en sån som aldrig vill hamna i fokus och av den (egentligen usla) anledningen levt så som tjejer gör. Förutom att jag vägrar klänning och klackar. Men nu är jag less! Jag vill inte sminka mig. Jag vill inte ha bröst! Vill inte gå i söta sandaler eller bära handväskor. Jag vill raka mitt skägg. Gå i snygga skjortor. Badshorts med bar överkropp. Vara den jag är på insidan!

Jag har tänkt att om jag kanske opererar mig mer kvinnligt så kanske jag kan acceptera mig själv som kvinna. Nämde det för sambon för några år sedan att jag nog skulle vilja operera brösten. Men ju mer jag tänker på det så VET jag att jag inte ens vill ha bröst. Jag vill isåfall definitivt operera bort dom! Går i grabb-kläder så fort jag får chansen. Då känner jag mig hemma i mig själv. Men då man har 6 barn, lever med deras pappa osv så vill jag heller inte utsätta dem för "obehag" eller mobbning eller vad som kan komma av det hela. Sen är jag väldigt kort också så att jag tänker att det kan bli svårt att få den respekt man vill ha som man. Kommer ta den här diskussionen med min man snart och skulle han inte acceptera detta så kommer jag definitivt att lämna honom. Så viktigt är det här för mig! Jag måste bara få leva!

Jag skulle vilja komma i kontakt med transpersoner som är i samma läge eller som har gått igenom ett könsbyte eller kanske mitt uppe i det. Bara höra erfarenheter och hur ni mått och mår i allt? Vad har jag mig att vänta framöver? (Vet att det är en lång process). Helt okej med anonymitet! :)

Jag är är en kvinna men känt mig kvinnlig kanske två mnuter av mitt liv. Klär mig oftast i könsneutrala kläder. Jag tänker att byta kön inte är något man gör utan att det medför problem. Börjar man med hormoner så rubbas hela systemet och div hälsoproblem kan uppstå. Benskörhet och elände. Du kommer allrig bli som en person som fötts med testiklar. Man får göra det bästa av situationen och försöka forma det liv man vill ha med den kropp man fötts i. Kan det vara så att du känner dig fångad mer i din könsroll/ mammaroll än i ditt fysiska kön? Tänk dig in i om du skulle vara barnfri med minituttar och en superpartner. Hur skulle ditt liv vara då? Du kanske behöver en semester o en bröstförminskning ich se över hur ni delar ansvaret i hemmet? Jobbat hela livet i vården och möts av många som tänker att de vill byta kön. Inte så mycket för de vill vara män, utan för de inte vill vara kvinnor. Om jag inte växt upp in en väldigt jämnställd familj/släkt med kvinnor som bygger hus och driver företag o svär, så skulle jag nog med känna som jag inte hörde hemma i en kvinnokropp.

6-barnsmorsa vill byta kön

INNEHÅLL