Trasig, men helt underbar.

Behöver råd eller några kloka ord. Vill dra det från början och ska försöka hålla mig kort.

För fem år sedan träffade jag min ex sambo. Hade jag varit smart, hade jag lämnat för 4,5 är sedan. Vårt förhållande började med en lögn. Han höll på med en annan kvinna i 1,5 år. Tre gånger kom jag på han via telefon, fyra gånger lovade han mig att aldrig göra om det men kunde ta 3 månader och sedan kom det fram att han aldrig slutade. Det gjorde att jag tappade tilliten till människan som var svår att reparera. Sedan, i 4 år försökte jag hantera en svärmor som inte behandlade mig väl. Såg liv som en inkräktare som skulle ta hennes son ifrån henne. Lägga sig i allt och ha en nedvärderande kommentar om allt jag gjorde. Min ex sambo sa aldrig ifrån och varje gång jag försökte berätta för honom hur jag mådde och kände, bad han mig hålla tyst. Han sa att jag skulle sluta älta och gnälla. För snart 4 år sedan var första gången jag sa till han att om han inte tar itu med problemen, annars skulle en dag komma då jag går och jag sa till han "bli inte förvånad om jag går".

I januari i år separerade vi. Efter att jag la fram ett förslag om att flytta närmare jobb, få lite distans till det som varit på orten vi bodde. Tänkte ekonomiskt och praktiskt för att vi skulle kunna få ha en fungerande vardag. Det var så han sa att jag var egoistisk och bara tänker på mig själv och hur jag vill ha det. Han påstod att jag säkert ville flytta för att jag var otrogen. Anklagade mig för saker jag inte gjort. Så han sa att han lämnar mig för vad jag gjort. Så jag stack och for inte tillbaka. Det har spridits rykten om mig att jag haft ett förhållande med en kollega sedan förra hösten, som inte är sant. Folk pekar på mig, viskar om mig och glor på mig.

Den här kollegan har jag känt i flera år. Första gången vi träffades var för 14 år sedan. Han är den mest respektfulla jag träffat, vi har alltid varit goda vänner, funnits för varandra, förstått varandra, lyssnar på varandra och haft kul tillsammans. Nu har vi börjat dejta och jag mår bättre med han än vad jag mått med någon annan. Alla dagar flyger iväg. Det finns dock en del tankar som gnager inom mig. Att folk tror att min ex sambo hade rätt. Att jag var otrogen. Grubblar mycket över vad andra tror och tänker om mig. Tappade kontrakten med min pappas sida efter separationen med mitt ex. De tycker så bra om honom.

Vad hade ni gjort i den här situationen? Vad hade ni gjort för att släppa de tankar som gnager?