Jobbig separation

Har gjort slut med min sons pappa, vi bor dock kvar i väntan på lägenhet.

Mitt ex, sonens pappa har 2 barn sedan tidigare. Han har ett alkoholberoende enligt mig och alla runtomkring men han nekar såklart till det, han hävdar istället att han dricker och sticker iväg från familjen på grund av att jag är jobbig och tjatig. Ja, jag har ju tjatat en del men det är ju pga att han under hela vår sons liv (2 år) så har exet dragit iväg till vänner och druckit ist för att va med familjen. Jag har tagit hand om sonen på egen hand. Pappan är väll med sonen aktivt i snitt 45 minuter om dagen. Som mest drack pappan 7 dagar i veckan, efter jag tog hem en bekant (nykter alkoholist) så har han dragit ner drickandet till 3-4 gånger i veckan. Han har blivit berusad i barnens närvaro flertalet gånger. Jag har tagit hand om hans barn med när han har stuckit ivög för att dricka samtidigt som jag har skött vår gemensamma, hushållet, mitt egna arbete och allt annat runtomkring. Jag har försökt prata med honom snällt, argt. Osv. Han skyller ALLT på mig. Han har ingen som helst ånger öht. Han har varit ute hemma hos en annan tjej och suttit och druckit vin med henne när jag skulle åka till jobbet. Fick sjukskriva mig. En annan dag fick jag låtsas vara sjuk och åka hem från jobbet för han låg och sov och vår 2 åring var vaken själv.

Nu som sagt ska vi dela på oss, socialen är inkopplad och håller på med en utredning. Jag vill inte att min son ska förlora sin pappa men samtidigt känner jag en stor oro inför att jag ska lämna han hos pappan. Inte bara för alkoholen utan att exet också är helt persoblighetsförrändrad. Han kallar mig fet sugga, iq befriad, idiot, trög, fitta osv inför barnen. Han har sonen uppe i famnen och säger till honom "ja mamma är dum i huvudet" osv. Pappan är jätteotrevlig mot mig i ena stunden, trycker ner mig totalt. För att sen vända, bli trevlig och bete sig som "världens bästa som vänder allt till att han är problemfri och att det är jag som förstört allt och hittat på. Dagligen när han kallat mig fula ord så dröjer det 5 minuter också ber han mig suga av honom, eller skicka onani filmer m. M.

Han säger att han inte kan va med sonen nu pga mig. Han vill inte se mig så han flyr hemmet så han kan tyvärr inte vara med sonen nu. Han vill inte heller betala något för sonen nu innan utredningen är klar.

Han menar på att när jag har flytta ät behöver han inte supa och fly iväg så allt kommer bli bra.

Han kom precis hem från semester med 2 av sina barn (den 3e var för jobbig för att ha med). Pappans ena barn pratar glatt med mig, 12 åringen säger inte ett ord till mig, kollar inte ens på mig. Jag säger hej till henne och frågar hur det är, hon börjar stänga dörren framför näsan på mig så jag frågar om det har hänt något. Då börjar hon gråta och springer in till sin pappa.

Jag in till dem och frågar om det hänt något, pappan säger då till mig: "det fattar du väll själv, hon är ledsen och orolig och vill inte prata med dig". Jag går ut därifrån och han skickar så ett sms och skriver att hon tycker det är jobbigt att jag pratar med henne och han föreslår att jag och barnet ska låtsas att vi inte ser varandra fram till jag flyttat.

Han skriver att barnens mamma har sagt till henne att jag har anmält hennes pappa till socialen. Hon är såklart jättearg på mig.

Tillägg att jag inte har anmält utan socialen anmälde då jag ringde dem efter råd och de tyckte situationen var allvarlig.

Jag tycker så oerhört synd om flickan, jag vet inte alls vad de sagt till henne och pappan vägrar låta mig tala med henne. Jag tog vår gemensamma son och åkte till mina föräldrar för att sova inatt. Han håller på att skriva massa sms att jag ska hämta alla mina saker och att de aldrig kommer förlåta mig osv.

För 3 dagar sen när de åkte iväg på resan skrev han till mig att vi kunde vara ihop ändå för han kom på att han älskade mig. Kraven var att jag skulle sköta allt i hemmet, säga upp kontakten med denna bekanta som var nykter alkoholist som var och pratade med mitt ex. Jag skulle också ta vår 2 åring och åka till den platsen dom va (3 timmar bort) mitt på kvällen.

Gjorde jag inte detta så kunde jag glömma att vi skulle vara ihop.

Jag gjorde såklart inte det!

Men alltså. Vad gör man? Är så ledsen och faktiskt lite rädd för honom nu. Något jag aldrig känt av innan. Hela situationen och jag är så ledsen för flickans skull.

Idag har han skrivit att jag har ljugot för socialen en massa, att jag hittat på allt, att han ska minsann berätta allt för socialen hur jag har hittat på att han druckit. Han skrev att jag har betett mig illa, förstört allt, att jag provocerar m. M. Han avslutade med att fråga om vi kunde testa ass to mouth...

Anonym (Ghost)

Mon 5 Jul 2021 11:43

#1

Det man gör är att spela in på dagtid när han är nära sonen, eller nåt av de andra barnen, så att man har bevis för hur han baktalar dig. Han kan lätt bli av med vårdnaden om sonen som han håller på.

Du kan tyvärr inte göra något åt hur de andra uppfattar dig, det är diskussioner ni får ta privat utan att han lägger sig i.

Ta foton av hur hemmet ser ut, om det står flaskor eller andra bevis för att han dricker.

Anteckna allt skit han håller på med, spara alla sms, spela in alla era telefonsamtal.

Anonym (Ts) Trådstartaren

Mon 5 Jul 2021 12:56

#2

Ja bilder har jag gott av.

Hans dotter mår så dåligt nu vilket jag förstår. Och hon är arg och ledsen på mig vilket jag också förstår. För hennes mamma och pappa har ju sagt att jag har smält hennes älskade pappa, och att det inte är säkert att de kommer få bo hos sin pappa.

Tjejen är 12 år (snart 13).

Jag sa till pappan att det är ju fullt förståeligt att hon är arg på mig. Men jag tycker att om man ska berätta för barnen hur det ligger till så berätta sanningen. Jag har inte anmält hennes pappa. Jag ringde för tips och råd, socialtjänsten orosanmälde vårt gemensamma barn eftersom hon tyckte det jag berättade var såpass allvarligt.

Jag tycker det är fruktansvärt att man som förälder planterar denna oron i sina barn medvetet.

Jag ville prata med flickan för att berätta hur situationen var men jag fick inte för pappan. Han sa att flickan inte vill prata med mig och inte ens se mig. Jag skulle behandla flickan som luft.

Mitt ex, min sons pappa. Han manipulerar och misshandlar mig psykiskt. Nu värre än någonsin. Jag har fått klartecken från socialen att sonen ska va hos mig mestadels till utredningen är färdig, att jag kan lämna sonen hos sin pappa några timmar dagtid. Pappan åkte som sagt på semester med sina två äldsta barn i 3 dagar. Nu kom han hem i lördags så han träffade vår son i lördags och i söndags (igår). Jag och sonen åkte nu upp till min syster på lite semester 2 dagar, men pappan sa att jag inte får sticka med sonen utan att han ska träffa honom. Samtidigt som pappan ska åka iväg på semester 2 dagar till nu med sina äldsta barn. Vår gemensamma får inte följa med igen pga "han är så jobbig".

Nu kan han iofs inte följa med pga att sonen ska sova hos mig. Men dessa resor planerades sedan en tid tillbaka innan dessa beslut från socialen var inkopplad.

Anonym (Ghost)

Mon 5 Jul 2021 13:10

#3

Eftersom ni fortfarande bor tillsammans så känns det självklart att dottern borde få veta sanningen. Han vill bara skydda sin egen rygg! Om du behandlar henne som luft kommer hon ju bara må ännu sämre, för då kommer hon ju tro att du hatar henne och då framstår hans lögner som ännu mer trovärdiga, plus att hon kommer må jättedåligt av att ens vara hos er. Jag tycker definitivt du kan ta ett samtal med mamman och förklara situationen!

Tow2Mater

Mon 5 Jul 2021 19:24

#4

Har ni gemensam vårdnad? Jag gissar socialtjänstens "klartecken" betyder det kommer inte hållas emot dig om du inte låter barnet bo hos pappan just nu under utredningen, men har pappan vårdnad kan han, liksom du, ta med sig barnet på semesterr om han vill. Det krävs domstolsutslag for att han inte ska kunna ta med sig barnet. Men nu verkar han ju inte vilja så....

Anonym (Ts) Trådstartaren

Mon 5 Jul 2021 23:07

#5

Ja, vi har gemensam vårdnad. Har fått "klartecken" om det. Jag vill inget annat än att detta ska bli bra för alla och allra helst för barnen. Pappan har fattat allt som att jag försöker sätta dit honom, inte vill att han ska ha barnen osv. Jag vill inget annat än att min son ska ha båda sina föräldrar, men jag vill att sonen ska ha en nykter pappa som inte sitter med en öl i ena handen och mobilen i andra. Jag vill att min son ska ha en pappa som är engagerad och som vill sonen det bästa i livet.

Till mig har pappan sagt att "han gav sonen till mig för att vara snäll", att sonen är mitt ansvar för han var nöjd med sina två barn sedan innan. När sonen (8 månader då) satte i halsen så ringde jag i panik till pappan som va 100 meter bort hos en kompis för att be han komma hem. Då svarar pappan: jag är här borta hos min kompis, du får väll lösa det själv, det va du som matade honom. O sen la han på luren.

Nu i efterhand när jag tagit upp det så säger han att han fattar inte hur jag kan vara så trög att jag ens tog upp telefonen och ringde. Varför hjälpte jag inte barnet istället. Jag svarade att jag visst hjälpte barnet och att jag klämde luren mellan kinden och axeln och fick två fria händer att arbeta med. Samt att jag ringde i panik, jag sa att du hade kanske reagerat på ett helt annat sätt. Alla är vi olika. Han bara fnyste åt det och sa att det va jag som var trög "jag fattat inte hur man kan vara så trög som dig".

Han vill inte ha med sonen på semester för han är jobbig. Jo han fick följa med om jag följde med men vi fick gå åt ett annat håll inne på nöjesparken, sen kunde han ta sonen emellanåt.

Anonym (A)

Mon 5 Jul 2021 23:09

#6

Tow2Mater skrev 2021-07-05 19:24:51 följande:

Har ni gemensam vårdnad? Jag gissar socialtjänstens "klartecken" betyder det kommer inte hållas emot dig om du inte låter barnet bo hos pappan just nu under utredningen, men har pappan vårdnad kan han, liksom du, ta med sig barnet på semesterr om han vill. Det krävs domstolsutslag for att han inte ska kunna ta med sig barnet. Men nu verkar han ju inte vilja så....

Klokt svar

Jobbig separation

INNEHÅLL