Ska ta snacket med min fru imorgon - ber om stöttning

Ja och det är ok att göra så. Ingen är tvungen att stanna i ett olyckligt äktenskap. Inte ens du.

Inte så många som kan skiljas som vänner så det ska du inte ha som mål. Men vem vet, hon kanske bara blir lättad, när hon inser möjligheterna för egen del? 

Nu är jag visserligen inte gift men jag kan förstå problemet.

Har man ett förhållande så bör sex och intimitet ingå.

Sen kan jag tycka att det är märkligt att gifta sig (då min åsikt är att går man så långt så stannar man ihop sen, med vissa få undantag) med någon som inte har samma intresse av sex som en själv.

Jag tycker du gör rätt (under förutsättning att du verkligen gjort allt för att få till en lösning).

Jag skulle själv inte kunna vara i ett förhållande om min partner förvägrade mig sex, då kan jag lika gärna flytta ihop med en kompis.

Enligt Paulus är det inte tillåtet att neka sin make/man ett fysiskt samliv, eftersom det leder till frestelse. 

1:a Korinterbrevet 7 

Ja det är en berättigad fråga. Jag visste ju om detta från början, och sexlivet var inte lysande ens då vi var nykära. Allt annat stämde dock så bra så jag blundade och tänkte att det där kommer att ordna sig bara jag ser till att gå "all-in" och göra allt för henne -  då kommer hon att våga öppna sig mer och ge allt hon med...
Det funkade inte dock...

Jag förstår dig. För vissa människor är sexet inte speciellt viktigt, för andra, som mig, är det en av stöttepelare i ett förhållande.

Det betyder inte att jag skulle lämna någon jag älskar om denne blev tex sjuk och inte kunde genomföra penetrerande sex. Sex är så mycket mer än det!

Men jag skulle, och har, lämnat en relation där ingen närhet, ömhet och sex existerade i vardagen.

Jag tycker inte att just sexet är det du ska ta upp, mer kanske avsaknad av värme o närhet. Men skuldbelägg inte henne, var saklig. Det är aldrig ens fel att en relation fallerar.

Barnsligt av dig att göra slut för en sådan sak.

Självklart ska man aldrig stanna i ett förhållande om man mår dåligt men samtidigt kan jag känna att jag själv skulle aldrig sätta sex före att mina barn och min partner mår bra. Sex är viktigt men inte det viktigaste alltså och efter att jag har skaffat barn så skulle jag aldrig sätta mina egna behov före deras så länge dom är små.

Är kvinna. Hade inte frivilligt valt att leva i en relation utan intimitet, och samlivet är en bas för intimiteten tillsammans med samtalen och att helt enkelt dela livet.

På något vis handlar kärlek om att dela, och att ge.

Har varit gift tidigare i livet, och såg felaktigt inte det här under mitt äktenskap. Sex var på den tiden inte viktigt för mig. Idag i en annan långvarig relation upplever jag sex dom oerhört viktigt.

Om ens partner blir sjuk och inte kan ha sex är en sak, men annars tycker jag att fysisk intimitet ingår som en av flera centrala komponenter i en lycklig kärleksrelation

Men det är ju just därför du vill skiljas. Stå för ditt val och försök inte smita undan konsekvenserna eller tro att allt ska fungera som vanligt för livet kommer förändras för ditt snart ex och framförallt för era barn.

Efter ni har separerat så ska du sätta dina barns mående före dina egna behov, att dom ska må bra ska vara i fokus så för du sexa runt hur mycket du vill sen men just nu kommer det vara en period där dina barn kommer må dåligt pga av dig så då får du se till att sköta den biten snyggt från din sida, ge mycket tid tills dom har landat sen kan du springa runt hur mycket du vill, men nu ska inte du vara i fokus utan barnen