Min son får panik när jag hälsar på andra.

Jo det är normalt i den åldern att ha ett ägandebehov kring föräldrarna. Förklara att det är ok om mamma och pappa pratar, pussas, skrattar, att det är ok att ni hälsar på andra, är glada och kanske har en kort pratstund med människor ni möter. Visa att ni fortfarande erkänner hans existens genom att ge ögonkontakt och några enkla ord. Det krävs träning.

Min son kunde skrika ordentligt som bebis om jag ens stannade barnvagnen, jag tränade honom medvetet genom att på promenader stanna och låta honom skrika av sig tills han märker att 1) han överlever och 2) det är inte han som bestämmer när vi går vidare. Samma mönster kommer att återkomma i olika åldrar. Det är vanliga utvecklingssteg där de återigen behöver den där bekräftelsen att mamma/pappa fortfarande finns där, och vilka gränser som gäller.

Har troligtvis med åldern att göra. Men om det inte går över så utred han för autism, vi har en tendens att uttrycka allt vi tycker:) men jag tror nog att han helt enkelt är liten och älskar sin mamma och vill ha dig för sig själv<3 :)