Kan vi hitta tillbaka till varandra genom att separera?
Kan man hitta tillbaka till varandra genom att separera?
Jag och min sambo sen drygt ett år tillbaka ska separera. Vi har varit ett par i två år. Det är han som tagit initiativet till separationen med motiveringen att han ?inte känner sig redo/mogen att ta nästa steg i vårt förhållande, och att han behöver tid för sig själv för att jobba med inre oro/stress?.
Har har alltid varit ganska nervös/orolig av sig, men i samband med Corona och allt hemarbete har han blivit deprimerad sista året. Han kom, liksom jag själv, igång sent med dejtandet (vi är båda över trettio och varandras första riktiga partner).
Vi har alltid haft (och har fortfarande) en fantastiskt fin relation. Vi är inte bara kärlekspartners utan också bästa vänner. Trots att vi ska separera vill ingen av oss vara utan varandra under denna mellanperiod fram till jag ska flytta ut. Vi kan fortfarande prata, kramas och t.om. skratta åt vissa saker ihop trots att vi har en jobbig period.
Därför känns separationen så sorglig, poänglös och svår att acceptera. Det tycker alla i vår närhet också (familj, vänner mfl). Har försökt vrida och vända på alla möjligheter (föreslagit provreparation några veckor, parterapi mm), men är han bestämd med att han vill ha en fysisk separation och bo själv en tid framöver.
Han går i terapi sen i vintras, säger att det hjälper och att han vill fortsätta med det framöver för att ?ge oss en chans att hitta tillbaka och kunna satsa fullt ut?. Problemet handlar inte om ?oss?, utan om något hos honom själv säger han. Och han är beredd att jobba på det.
Kvar blir dock jag som nu ska tvingas bryta upp från min älskade och hitta nytt boende. Jag vill inget av detta, men jag älskar honom och har förstått att separationen måste ske om vi ska ha någon som helst chans att hitta tillbaka till varandra.
Har någon varit i en liknande situation med en partner som velat ta ?time out?, och att ni sen har hittat tillbaka? Hur lång tid tog det? Hur ska jag hålla modet uppe? Behöver lite solskenshistorier och pepp nu. Det här känns helt fel - vi hör ju ihop...