Bonuspappa ansvar

Han har noll ansvar för att ge dig avlastning eller ta nåt ansvar för dina barn. Hans enda skyldighet är att vara en schysst och snäll vuxen när han är i ditt hem.

Vad det gäller ert förhållande däremot så behöver ju även han ta ansvar för att relationen fungerar och att bådas behov tillgodoses i relationen. Inte använda ditt hem som nån slags mysig hotellvistelse där han ibland dimper ned när han inte har annat för sig för att få lite sex och en god middag. Men det har ju inget med barnen att göra...

Bonudföräldrar har inget ansvar så. Rent generellt. Vill du ha n fri dag så kan du väl ha mormor, morfar, kusiner, dina närmaste vänner etc.

Tycker han det är ok med barnvakt så fråga.

Det här är väldigt svårt. 
Man kan å ena sidan inte kräva att en person går in och agerar som en fullfjädrad bioförälder när man inte ens bor ihop. Samtidigt kanske man drömmer om att leva tillsammans fullt ut, som en hel familj även om man då är bonusförälder. 

Jag lever själv i en bonusfamilj där vi båda har barn sedan tidigare. Det fungerar toppen, men vi var från början på samma våglängd: vi ville bli sambos på sikt (det tog 2 år), vi ville kunna hjälpa varann med alla barn, oavsett vems barn det är, även om man har huvudansvar (tex ekonomiskt) för sina egna barn. 

I ditt fall låter det som att ni inte alls är på samma våglängd. Han trivs perfekt med att vara särbo, inte ta ansvar och kunna dra hem eller iväg precis när han vill (precis som en singel gör). Du å andra sidan har tre barn, ett familjeliv med dem och du kan inte begära att han ska stanna hos er, när han tänkte något annat. Du blir ju också uppbunden på ett annat sätt än han eftersom du har barnen.

För mig låter det som att du börjar tröttna på hur det är. Allt blir på hans villkor (det blir lätt så eftersom man inte kan tvinga den barnfria att stanna och leka familjeliv om denne inte vill), och du är den som tvingas acceptera om han säger att han kan komma eller hon han säger att han har planerat annat. 
Kanske drömmer du egentligen om ett annat liv, med en partner som vill mer lika som du?

Han har inget ansvar för ditt liv, däremot ska han inte bara komma och gå när det passar. Det är du som bestämmer, se till att säga nej någon gång också och satsa lite på familjelivet med barnen istället, eller bara för dig själv.

Dina barn är ditt ansvar. Däremot tycker jag det blir märkligt att han kommer och går när det passar honom. Ni är särbos. H en vecka där det är du och familjen, nästa vecka är det du och han.

Det blir ju udda om han gör inhopp i familjelivet men inte är med om umgås på gemensamma aktiviteter.

Var läser du att hon bara har sina barn varannan vecka?jag tycker snarare det låter som att hon har dem mer eller mindre hela tiden. Annars hade det väl inte varit några större problem att ses varannan vecka (eftersom han verkar ha varit tydlig med att han inte vill ha ett familjeliv) . Jag tror inte den här killen passar in riktigt i ts liv.

Bonuspappa benämner du honom som. Har han på någotvis indikerat att han vill ha den rollen/titeln?

Bonuspappa är inget man blir med automatik för att man dejtar någon med barn. Det är mer ett aktivt val man gör när man väljet att dela hushåll och liv med en partner som har barn.

Bonuspapp, extra vuxen ja jag vet inte vad man ska kalla det nu valde jag bara att kalla han det. Men hur som så har han valt att träffa mina barn och jag tycker där och då att han går in lite i en roll att vara en extra vuxen för mina barn. Annars hade han kunnat säga att vi kan vara tillsammans men att han inte vill träffa mina barn.

Jag har mina barn nästan på heltid. Deras pappa har dem några dagar i månaden.

Att han väljer att träffa dina barn är verkligen inte detsamma som att han därmed väljer att gå in som extravuxen. Det tycker jag är att dra väldigt hastiga antaganden. Jag tänker att du inte kan förvänta dig att han tar mer ansvar för dina barn än vilken väninna som helst som känner dig och dina barn.

Nejnej, han är verkligen ingen bonuspappa fören den dagen han vill vara det. Varken du eller barnen har något att säga till om det. Och han har noll ansvar. Fören den dagen han vill ha det.

Däremot erat förhållande har du mycket att säga till om, lika mycket som han. Att komma och gå är väl något ni får prata om, det är inget jag hade accepterat.

Menar inte att barnen inte är viktigast, för det är dom alla dagar, men det är enbart ditt ansvar. Tills ni bestämmer annat.

Vill inte låta hård. Men att ens lite anta att ens partner ska bli bonusförälder, ta ansvar för barnen, avlasta mm har gjort att jag iallafall har sprungit iväg från relationen så snabbt benen bar mig. Och jag kommer att göra det igen. Eller nej, det skrämde iväg mig så långt så att jag hellre lever själv än med en förälder igen. Gör inte misstaget om du älskar honom. Men han ska fan respektera dig, oavsett hur många barn du har. Ömsesidig respekt, stå på dig!

Jag förstår vad du menar. Jag har ju aldrig antagit något utan allt är på hans villkor och jag accepterar hur han vill ha det. Men däremot så har han självmant tagit rollen som bonusförälder/extra vuxen (när han är med oss vill säga)

Känns som att du kanske behöver fundera igenom hur du vill att relationen ser ut och även diskutera det med honom. Jag tror det blir extra viktigt att vara på samma våglängd när det är barn med i bilden.

Jag själv träffar en man utan barn, jag själv har två barn som bor hos mig vv, jag träffar honom när jag inte har barnen. Sen har ju jag vetat hur han tänker där ifrån början och känt att det funkar bra för mig och att när det kommer till barnen och om han ska träffa dem så ska det ju vara för att vi båda vill det och känner att det är rätt. Så länge han förstår och accepterar att för mig kommer barnen först och står ut med att jag babblar om dem ibland så ;) men här handlar det ju om att vi är på samma våglängd och på samma sida i relationen om man kan uttrycka det så, och jag förstår och accepterar hur han tänker och han förstår och accepterar hur jag tänker. Sen får man väl se hur det utvecklar sig.

Har han sagt det alltså?

Han gör inget fel alls.

Det är absolut inte någon självklarhet att ens nya partner automatiskt ska agera bonusförälder till ens tidigare barn. Du kan inte nu komma och kräva något sådant.

Däremot kan du ju önska att din partner också ska ha en sådan roll men då måste du också vara tydlig med det från början så att du hittar någon som vill ha en sådan roll. Vem som helst kommer inte vilja det bara för att de vill vara tillsammans med dig.