Jag bodde för några år sedan i en småstad i mellersta Sverige. Där såg det ut så där! Under de åren jag bodde där var jag inte hemma hos någon som hade vettig inredning. Jag brukade sitta på hemnet och garva läppen av mig över vissa ställen.
Jag tror, dessvärre, att det är vanligare än man tror att folk bor så konstigt, speciellt där priserna är väldigt låga. Vi köpte en lägenhet för 20.000 kronor och sålde den för 40.000 kronor. Både kök och badrum var katastrofala, men det fanns liksom inte på världskartan att fixa till det, eftersom vi aldrig skulle ha fått tillbaka pengarna vi lade ut på det. Dessutom var det nästan 10 mil till närmaste ikea eller inredningsbutik. I praktiken kunde jag lägga ut en ikea-möbel på blocket för samma pris som jag hade köpt den för 7 år tidigare, eftersom folk var så desperata efter okej möbler. Flera som jag kände där uppe hade sina föräldrars gamla möbler hemma, trots att de hade flyttat hemifrån minst 10 år tidigare.