Dålig förskola - drar jag för stora växlar?

Dottern 1,5 år började förskola vid årsskiftet. Vi upplevde snabbt en besvikelse på både omsorg och pedagogik och har därefter försökt hålla ner antal timmar så mycket det bara går, men ganska stora effekter på vår privatekonomi.

Exempel på vad som hänt som vi vet:

- barnen kläs inte på vantar vid utelek. Inte ens vid -12 grader eller snöslask. Barnen är ledsna och har knallröda, iskalla händer men får ändå vara ute mer än en timme. Rektorn försvarar detta med att det är bra för barnen att lära sig vara självständiga och att med vantar på kan de inte äta frukt själva. (Har startat en annan tråd om detta)

- när vi hämtar dottern 11.30-11.45 om dagarna har det hänt att jag stött på barn som sitter för sig själv i kapprummet. När detta påtalas för pedagoger blir de förvånade och går ut för att barskt hämta barnet och att säga till det att han minsann skulle sovit för länge sen. 1,5 år gamla är barnen alltså. De har ingen koll på var barnen är?!

- vi har bett om en pedagogisk plan men en sådan finns inte. De var så glada i fredags för det var första gången på 9 veckor de kunde ha sitt planeringsmöte (som ska hållas en gång i veckan). Inte heller utvecklingssamtalet vi skulle haft i januari blev av pga tidsbrist.

- i brist på pedagogisk plan är barnen inne eller ute och röjer med de leksaker som finns. Störst barn väljer leksak och försiktiga barn (mitt) håller sig i utkanten och tittar mest på. Pedagogerna deltar sällan i lek då de alltid är upptagna med att förbereda mat eller trösta ledsna barn.

- varje dag mellan 10.30-11.00 sätts barnen framför youtube (ofta själva) för att pedagogerna ska greja med lunch eller städa. De säger att det endast ska ske i undantagsfall men jag har aldrig kommit dit den tiden och sett något annat.

- 9/10 gånger som vi hämtar får vi veta att dottern ätit näst intill inget. En ostskiva eller en brödbit. Hon har inga problem att äta hemma men behöver lite assistans (mosa potatis, äta soppa). Detta hjälper inte pedagogerna till med så hon får gå hungrig.

- den handfull gånger hon sovit där har hon sovit 20 minuter (1,5-2 timmar är vad vi önskar) för att den stökiga miljön inte är lugn nog att sova i.

Nu har vi äntligen fått plats på en annan förskola, en riktigt, riktigt bra. Vi var på besök och det är ljusår från vad vi är vana vid. Dessutom har vi vänner som talat mycket gott om förskolan. Bytet tar två månader pga kommunens uppsägningstid, men med tanke på alla brister och nu när vi sett hur det faktiskt ska fungera så vill vi byta direkt. Vi vill inte ha vår dotter på den dåliga förskolan en dag till om vi kan undvika det.

Därför bokade vi möte och pratade idag med förskolechefen i vår lilla kommun och berättade om våra upplevelser och bad om förkortad uppsägningstid. Hon var inte helt mottaglig och tyckte detta borde kunna lösas på förskolan. Att vi ska prata med rektorn. Sa att de var mycket hårda på 2 månader uppsägning.

Nu skäms jag. Känner att jag inte borde gått så högt direkt. Rektorn och pedagogerna lär ju hata mig efter detta. Vi har visserligen pratat med rektorn lite innan och varit missnöjda med responsen, men allt har vi inte berättat. Pedagogerna har vi inte konfronterat alls då vi ärligt talat tror de gör så gott de kan men helt enkelt är för överlastade med jobb.

Jag vet inte... jag känner mig bara fånig som drog i dessa stora växlar. Är ju inte så att barnet dör där men vi känner oss ändå otrygga. Har också så dåligt samvete mot pedagogerna som ändå är snälla och bra människor men under stor stress. Vad tycker ni?