Vem står för merparten av sexinitiativen i ert förhållande?

Med x-maken slutade jag ta initiativ eftersom han aldrig hade/tog sig tid när jag ville så på slutet var det han som tog alla initiativ. 
Med särbon är det nog jag som till 99% tar initiativet och ser till att det blir ett helt genomfört samlag.

Jag tar i princip alla initiativ. Numera inte så ofta dock då det gör lite för ont att bli avvisad såpass ofta. Har försökt vänta ut honom förr men orkade inte efter några månader. Nu tar jag initiativ när det gått mellan 1-2 månader. Då är chansen som störst att slippa bli avvisad. Det händer ändå ibland och då brukar han ibland kunna ta initiativ några dagar senare.

Det är komplicerat...

Hon vet att jag är intresserad, oftare än hon är det. Jag tjatar inte.

Hon kan säga diskreta saker som "imorgon behöver vi kanske inte rusa upp ur sängen direkt...", eller "du, jag går och duschar... ska du också?" Enstaka gånger föreslår hon mer rent ut att vi kan gå och lägga oss - före middagen till exempel.

Jag tar initiativ ibland på morgnarna, föreslår att hon ska sjukskriva sig och stanna i sängen, men det där är nog mest en flörtig lek.

Vi är en bit uppe i ålder, över 60, så sexlivet är lugnare nu. Ingen är direkt missnöjd, sexet är skönt, kanske skönare än någonsin.

Jag gjorde det. Alltid jag.

Tröttnade för ca 10 år sedan och väntade på att hustrun skulle ta initiativ. Hände ingenting i sexlivet under flera månader.

Jag tog åter initiativet och vi hade sex två eller tre gånger under våren 2012. Jag tröttnade igen och nu är sexlivet stendött i snart 9 år. Så kan det gå.

Vi är bägge 50 + och har levt tillsammans i 18 år.