Hålla hemma från förskolan mor/far föräldrar har åsikter

Ja, det påverkar honom negativt. Frågan är hur negativt.

Att mor och farföräldrarns som är de som borde oroa sig för sin egen hälsa reagerar borde göra att ni förstår det.

Det är självklart att det påverkar barn negativt. Barn behöver en social grund i livet ( kanske inte blir nervösa som ni, t ex) tar motgångar på annat sätt.

Så era föräldrar har fullkomligt rätt. Har ni inte lärt er lyssna på era föräldrar?

Det beror på hur ni genomför detta. Hur ni planerar era dagar. Leker och lär ni och kanske träffar kompisar utomhus för pulkaåkning och skridskoåkning så är det mest troligt inga problem.

Är ni instängda i vardagsrummet och är våldsamma så påverkar det honom extremt negativt (det tror jag inte ni gör för så hade du troligtvis inte skapar en tråd om detta).

Följ er magkänsla och var uppmärksam på hans egna signaler. Hela saken beror på hur ni väljer att genomföra den skulle jag säga. Just inte gå i förskolan är inte skadligt men det kan vara negativt att inte ha sociala kontakter (så väl vuxna som barn).

Jag går emot och säger att det inte alls behöver påverka ert barn negativt. Men däremot kanske ni ska kolla om ni kan träffa några av hans kompisar utomhus på fritiden. Även en 3-åring har kompisar som han saknar. Min ena son blev överlycklig när vi träffade hans bästis spontant ute på ett lång sommarlov innan han fyllde 3 år.

Jag går emot och säger att det inte alls behöver påverka ert barn negativt. Men däremot kanske ni ska kolla om ni kan träffa några av hans kompisar utomhus på fritiden. Även en 3-åring har kompisar som han saknar. Min ena son blev överlycklig när vi träffade hans bästis spontant ute på ett lång sommarlov innan han fyllde 3 år.

Jag funderar på vad deras åsikt spelar för roll. Det är ju ni som tar hand om barnet, inte de. Jag tror inte han kommer ta skada av att vara hemma ett tag, men ni måste aktivera honom desto mer för han kommer att få väldigt tråkigt annars. Skriv ner förslag på aktiviteter ute och inne, vädret kanske inte alltid är tillåtande. Gå på utflykter i naturen, barn brukar älska sånt. Grilla korv. Gör något fint av den här tiden så kan det bli bland det bästa han upplever under sin barndom :)

Jag kan inte förstå att ingen annan är orolig och nervös nu i corona tider?

Vi får väl ta oss en funderare om han ska till förskolan snart igen.

Han träffar inga andra barn men jag hittar på mycket med honom.pysslar,leker,bakar, lagar mat, åker pulka, följer djurspår,naturbingo mm.

Hur länge får han vara borta ifrån förskolan?
I vår kommun och de flesta andra får man inte vara borta mer än 3 månader, hur länge hade ni tänkt ha honom hemma?

När det inte är corona tider brukar ju familjer som inte har barn på förskolan gå till öppna förskolan, olika aktiviteter som musikstunder/rytmik t ex där man umgås med andra barn.

Jag är benägen att hålla med era föräldrar. 

Ett barn behöver social stimulans, precis som vuxna, ja till och med ännu mer. 

Om ni hade 4 barn och alla var hemma skulle jag inte vara lika tveksam, men ett endabarn utan någon att leka och umgås med - nej. 

Det är inte lika stora risker för barn som för vuxna, så några timmar varje dag skulle jag ge mitt barn på förskolan. 

Frågan är väl hur länge ni kommer att ha honom hemma? Om det bara är någon månad gör det väl inget, men hela våren och sommaren...

Men vad är skillnaden på att hålla honom hemma några månader nu och under ett långt sommarlov? Självklart behöver barn stimulans och meningsfulla saker att göra, och förskolan kan vara en stor tillgång i det, men det är ju inte så att det är det enda sättet att tillgodose de behoven. Har ni tid och ork att ha honom hemma så kommer det helt naturligt att minska risken för smittor och jag tror inte alls att det kommer att behöva påverka honom negativt.

Ta er en kritisk titt på pojken. Verkar han må bra? Verkar han utvecklas som han ska och lära sig nya saker? Kan han verkligen leka (ja du vet vad jag menar - den där förmågan att helt gå in i en lek) med er föräldrar och med sig själv? Ja då har ni ju inte något problem - oavsett vad hans mor- och farföräldrar säger.

Kanske kan ni ta honom till förskolan för utevistelsen där? Mycket lägre risk för smitta utomhus och han skulle ändå få lite drillning i det sociala. Eller stämma träff med någon av hans kompisar för en skogsrunda eller lite lek i någon park.

Nu är vårt barn förvisso 4,5, men vi tog ett tämligen långt jullov den här gången. Skillnaden mot sommarlovet, var att smittoläget var allvarligare, vilket gjorde att vi avstod alla aktiviteter där det kunde vara för mycket folk. Men den största skillnaden var att alla kompisar gick på förskolan stora delar av tiden. Ingen hade tid att leka i veckorna. Hur mycket vi föräldrar än försökte leka, räckte vi inte till. Vi kunde inte heller resa eller träffa släkten, som vi gör en vanlig sommar. Det var en ganska tuff och trist ledighet för alla inblandade och dottern hälsade att hon nästa år absolut inte vill vara ledig så länge.

Vi tänkte för övrigt smita förbi förskolan för att leka ute, men de önskade inte lediga barn med föräldrar där. Det blir tydligen förvirrat för de minsta barnen som längtar efter sina föräldrar.

Nej, du har helt rätt i att man får känna av om det funkar för ens barn eller ej. Vissa barn leker bra med sina föräldrar och med sig själva och för andra räcker det bara inte. För vissa barn skulle det vara ok under en viss ålder men inte vid en annan. Vintervädret gör det ju också svårare att vara ute hela dagen (som ju dessutom är kortare) jämfört med ett sommarlov och det finns ingen möjlighet att ta sig ut och tälta eller till någon sommarstuga för omväxling. De flesta av oss föräldrar jobbar även mer än på sommaren och har inte samma tid att lägga på att leka och vara där för att umgås och lära ut saker.

Med förskolan tänkte jag mer om man kunde kolla om det var ok att lämna ute när de typ går ut på förmiddagen och hämta igen innan de går in. Alltså att barnet fick gå tider som sammanföll med deras utevistelse. Om detta är möjligt eller ej beror ju helt på den enskilda förskolan. Och förstås om föräldrarna tycker att detta är en tillräckligt säker aktivitet ur smittosynpunkt.

Men herregud!

Att ett barn är hemma någon månad gör ju inget i ett helt liv. Till och börja med behöver barn också sina föräldrar, där de kan få goda förebilder och härma det föräldrarna gör. Att också uppleva och öva sig i sociala sammanhang med andra barn är viktigt, men om dessa föräldrar har SITT barn hemma ett tag gör ju inte att barnen helt förlorar det. Dom har ju inte låst in ungen i en källare för all framtid direkt!

Och man ska nog inte lyssna på alla åsikter den äldre generationen har om att sköta och uppfostra barn. Min mamma tycker det är ok med aga, min svärmor att man inte ska ta upp spädbarn jämt om de är ledsna för då blir de bortskämda bara för att nämna några exempel.

Det enda jag tänker är att det är viktigt att inte föra över sina egna rädslor för corona på barnet!

Jag instämmer helt i detta. Svenskar är helt galna i sin förskola och tror på allvar att barn far illa av att vara hemma med sina föräldrar några månader.

Jag antar att ni föräldrar sysselsätter ert barn? Leker, går ut, hittar på mysiga aktiviteter ihop? Isåfall, håll barnet hemma så länge ni känner för det! En treåring kommer såklart inte att fara illa av att vara hemma med mamma och pappa ett tag!

Min sjuåring fick influensa med långvarig kraftig hosta i mars/april förra året innan man införde att barn kan gå till skolan med hosta om det har gått minst sju dagar sen insjuknande. Hon var därför tvungen att vara hemma från skolan i sex veckor. Det gick hur bra som helst. Hon saknade kompisarna sista två veckorna, men innan dess var hon hur nöjd som helst hemma. Och det är en sjuåring.

Jag har en treåring som inte går på förskola alls. Hon är hemma med mig och hon mår alldeles utmärkt. Hennes storasyskon gick inte i förskola alls innan de började F-klass och de är helt normala barn på alla vis.

Jag har genom åren fått min beskärda del av kommentarer om att det är negativt att inte ha barnen på förskola, men saken är ju den att många av våra egna föräldrar (mina är 40-talister) faktiskt aldrig gick i förskola, för att det inte fanns när de var små. Min mamma och pappa var hemma med sina mammor, fram tills dess att de började skolan vid sju år. Båda mina föräldrar är högutbildade och framgångsrika. Har mycket vänner och god ekonomi. Förskolan finns till för att föräldrar ska kunna jobba heltid, inte för att barn lider av att inte gå i förskola. Sen kan barnen älska att vara där. Men ett yngre barn från en normalt fungerande familj klarar sig lika bra hemma med lite engagemang från sina föräldrar. Det är ju inte direkt hjärnkirurgi man sysslar med på en förskola. Man läser böcker, pysslar, leker, pratar om bokstäver, färger och siffror.

Och vad gäller social stimulans så är det ju först när barnet blir tre år som det ens är nödvändigt att få träffa jämnåriga. Och jag tänker att ni säkert har nåt grannbarn att leka utomhus med?

Ta det lugnt och gör det som känns bäst för er.

Det är ju sorgligt att se hur många det är som har så lite tilltro till sin egna föräldrarförmåga.

Nej ts. Är ni en välfungerande familj kommer sonen självklart INTE ta någon skada av att tillbringa all sin tid med sina föräldrar. Dumheter.

Min 4åring var hemma ett halvår pga corona plus att han blev jättesjuk i en annan sjukdom i samma veva som corona startade och en 1åring som var mycket för tidigt fött .

Det påverkade honom inte negativt alls! Tvärt om.

Vi gjorde mycket olika aktiviteter och hade det jättebra hemma. Tillbringade dagar i skogen, lekparken och stranden, mycket picknick som barnen älskar. Fixade massa pyssellådor mm för hemma dagar. Har även trädgård vi spendera mycket tid i. Han börja äta mer, sova bättre och mindre utbrott. Efter ett halvår så starta vi om 15h/veckan och det går så mycket bättre nu med.

Många tjata om förskola och pratar om att det är ett måste för barn. Kunde inte förstå att han var hemma osv. Så tråkig inställning att man ska bli klassad dålig/konstigt för att man är hemma med sina barn men att sätta en precis nybliven 1åring på förskola får hurra. Tycker samhället blivit så skevt. (Och innan man får komentarer om detta; jag veeeet att man säkert har anledningar till att sätta sitt barn direkt efter 1 år, men klanka inte ner på andra som inte gör det.)

Alla utom en vän och släkting som jobbar på just förskola har sagt att det är så bra att man är hemma med barnen osv och tycker det är rätt. Dom som gett mig stöd när man ibland undrat om man gör fel då alla reagerar så starkt.

Nej jag tror inte sonen tar skada över att vara hemma ett tag men som jag skrev tidigare är det väl bra att ni har en dialog med förskolan hur länge ni kan ha sonen hemma. I de flesta kommuner gäller det att man får vara bort högst 3 månader annars måste man säga upp platsen, nu har det ju inte gått det än utan är ju lite mer än månad kvar på det men det är ju ändå bra att ha koll på vad som gäller hos er.

Jag tänker också så man har ju förskola för att man jobbar, hur går det nu då?
Förstår att ni jobbar hemifrån men jobbar ni olika tider då så att en är med sonen eller jobbar någon skiftarbete? eller är det någon som inte jobbar alls nu?
Måste ju annars vara svårt om bägge måste jobba och samtidigt vara med sonen men utgår då ifrån att någon inte jobbar alls eller att ni jobbar olika tider.

I vanliga fall när man är hemma med barn är det ju vanligt att man tex går till öppna förskolan, går till badhus, sångstunder, någon "gymnastikaktivitet", träffar andra barnfamiljer mm.
Likadant när man har semester så åker man ju ofta iväg och gör saker som man inte kan göra nu och träffa släkt och vänner.

Men hittar ni på olika aktiviteter hemma själva så gör ju inte ett månader någon skillnad. 
Vad säger pojken själv? frågar han om förskolan eller kompisar? 
Han är ju inte så stor ännu så kompisar kanske inte har blivit så viktigt än.

Men det viktiga är som sagt att ha koll på hur länge man får vara borta ifrån förskolan innan man förlorar platsen. Det står ju barn i kö så jag vet att man inte vill ha tomma platser på förskolan.

Nej det är väl upp till er om ni har barnet hemma. Barn är olika. Min son på snart 4 skulle bli väldigt ledsen av att inte få gå till fsk då han verkligen har behov av andra barn. När vi är lediga på helger så frågar han hela tiden efter någon att leka med. Vill inte leka i lekparken om det inte är andra barn där etc. Hans bror däremot var helt annorlunda och lekte väldigt bra själv i samma ålder. Han hade lätt kunnat vara hemma från fsk ett halvår utan problem. Så ni märker väl om ni tycker att ert barn har behov av fsk eller inte.

Kan inte barnet vara på förskolan men bara vid deras utelek annars? Kanske 1-2 timmar om dagen och ni lämnar då? Det hade gått bra på min sons förskola att göra så. Då blir det ju mindre risk för smitta men barnet får ändå träffa vänner (och ni riskerar inte att mista platsen). Vet inte om ni är i riskgrupp själva och det är anledningen till att ni vill att barnet är hemma.