Hur mycket vabbar ni? Vabbar snart ihjäl mig

Jag känner med er men det är verkligen inte lätt för personalen i förskolan. Det är mycket att hålla reda på och det är ett jobb där avstånd är svårt att hålla. Vissa barn är sjukare än andra och måste tyvärr vara hemma, även med milda symtom. Det är många som har det svårt nu.

Jag har vabbat ca 9 arbetsveckor pga symtom och hemrigning från skolan sedan I mars.

Sedan har jag själv haft symtom 7 veckor så varit hemma 16 veckor totalt.

Är ensamstående och arbetar på förskola.

Som förskollärare så kan jag bara svara på att vi ringer hem alla barn som har symtom som upprepande hosta, ständig snuva mm.

Vi träffar barnen mycket och ser när de inte är 100. I ett vanligt läge har vi många småförkylda barn på förskolorna.

Har varit bättre sen vi faktiskt fick Covid. Nu har sonen fått vara på förskolan sedan november *pepparpeppar*.

Förra våren var sonen på förskolan totalt 3 veckor mellan feb-juli vilket var enormt segt men vi löste det med far- och morföräldrar samt att vi fick anpassa vår arbetstid etc.

Nästan inget alls. Sonen som är 6 år har inte varit sjuk på flera år och dottern som är 4 har varit hemma ca 10 dagar senaste året.

Ungarna har aldrig varit så friska faktiskt, inte vi heller. Förmodligen en effekt av att barn och vuxna måste vara hemma när de är sjuka. Nu är det ju inte okej att gå och snora på jobbet, det gjorde ju var och varannan förut.

Men förstår att det är segt för er.

Vi fick byta astmamedicin i höstas, för att hon blev hemma så mycket, fastän hon inte var sjuk. Nu har vi gått sen terminens början utan minsta hosta.

Vi har aldrig varit så friska som nu dock. Extremt lite förkylningar hela året.

Jag har också en 2åring och en 4åring, är dock separerad med barnen varannan vecka...

1gång hititlls har de ringt från förskolan att jag behöver komma o hämta barnen, totalt har jag 3 dagar VAB senaste 12 månaderna.

Det är helt otroligt, har aldrig tidigare upplevt en hel vinter utan kroniskt snoriga näsor, flera omgångar magsjuka, eller feber titt som tätt.

Av nån märklig anledning så är de istället konstant sjuka och frånvarande från förskolan när de är hos deras andra förälder, men det förklaras av hennes hypokondri och allmäna bacillskräck...

Ditt senaste år låter sjukt påfrestande.

Dottern har varit sjuk massor men vi har haft tur och pusslat massor med att jag arbetar så länge jag har elever och sen åker hem och planerar. Sambon plyggar vissa dagar och kan, som idag jobba jättesent (15 timmarspass) för att vara hemma dagen eftef. Sen har vi mamma min som hjälper.

Jag upplever också att yngsta barnet (3 år, går på förskola) har varit friskare än innan. Om jag tänker sjuk som i hög feber, hosta etc. 
Småsnorig kan han vara en vecka utan att allmäntillståndet är påverkat. Och i det fallet så har han tidigare kunnat vara på förskolan. Han går ca 3-4 dagar per vecka normalt.

Men nu med covid så betyder symptom att man ska vara hemma och inte bara en dag. Så han har ändå varit hemma mycket mer än annars. 

Så särskilt många vab-dagar gentemote FK har det inte blivit utan vi har trixat och fixat med våra scheman; maken har bytt till sig fler nattpass och så jobbar jag kontorstid må-fre. Så ekonomin rullar på och barnet blir omhändertaget men klart som fan att det sliter!! Vi ses nästan aldrig utan det är Familjen AB. Vi träffar inga andra människor utan det är utflykter och utevistelse i största möjliga mån. Och att man är hemma och pysslar, bakar, leker, målar etc. Vi har ingen avlastning heller.

Men det funkar. Det här är ju extremt och inget man kan göra något åt, så det är bara att gilla läget. Förskolan har flaggat för att det är en del sjukdomsfall just nu och ber alla som kan att hålla barnen hemma. Så nu den här veckan tex. stuvade vi om schemat och han har bara behövt vara där 2 dagar. Inte önskvärt men ja, det är som det är.