Sambo jobbar borta, orkar inte..
Hejsan!
Mår lite dåligt och känner att jag behöver skriva av mig. Kanske är det någon som har samma problem som kan relatera.
Hur som helst, min pojkvän, och numera sambo sedan ett halvår, jobbar och sover borta på veckorna måndag-torsdag. Åker tidigt måndag och kommer hem middagstid på torsdag. Detta har pågått i ca 8månader och jag vänjer mig inte. Tycker det är så jobbigt. Älskar honom och vill ha en vardag tillsammans med honom. Hatar att behöva somna och vakna ensam. Vi pratar en stund varje kväll, men det fyller liksom inte tomrummet för min del. Nu verkar det dessutom som att han kommer måste fortsätta jobba på annan ort 1-2 år till. Vet inte hur jag ska stå ut.. Han vill såklart helst jobba i staden där vi bor, men finns inte jobb där att få just nu för honom.
Dessutom jobbar jag varannan helg= inte mycket tid tillsammans. Inte med tanke på att han också vill ha tid för sina intressen och kompisar när han är hemma också eftersom han är borta på veckorna.
Detta verkar inte vara något större problem för min sambo, tror han tycker det funkar helt okej. Men jag gillar det inte.
Tilläggas bör att jag har bott ensam flera år utan problem. Har inget problem att va för mig själv. Försöker även sysselsätta mig så mycket som möjligt, men när man landar i soffan/ sängen på kvällen sköljer ensamheten över ändå och tårarna kommer.
Fler i samma sits? Vad gör man? Har hållit ut i snart ett år nu men vänjer mig inte..
(Vi är unga och har inga barn.)