När kände ni er redo?

Hej!

Behöver skriva av mig lite. Det här med barn har tidigare varit en lite het potatis i mitt förhållande, men vi har båda (27 + 30 år) landat i att vi båda vill ha barn. Jag (kvinna) har varit den drivande men nu kan min man säga spontant att han ser fram emot att bli pappa. Vi hade dock planerat en del saker under 2020 som vi (framförallt min partner) ville göra innan, tex resa. Det har såklart inte blivit av med tanke på omständigheterna. Själv känner jag inte riktigt det behovet, inte på samma sätt som min man. Vi har varit tillsammans i 8 år, gifta i några år. Vi har rest en hel del, ätit god mat, har fått dricka goda viner. Vi har stabila jobb och bra inkomst. Och längtan finns absolut där, och den har intensifierats hos mig efter att flera nära vänner fått barn senaste året. Vi har pratat och min man säger att det är mest upp till mig när jag vill sluta med mina p-piller. Ändå tvivlar jag nu. Är vi verkligen redo? Är jag för ung? Kommer vi bli bra föräldrar? Kommer vi ångra att vi inte väntade lite till, för att hinna med fler upplevelser innan barn? Men hur länge det dröjer innan det går att tex. resa en kortare sväng i Europa är ju högst oklart. Kanske i slutet av 2021, men ska vi vänta så länge? Jag tror dessutom jag kan ha det lite knepigt att bli gravid pga. väldigt oregelbunden mens utan p-medel, vilket gör mig lite mer intresserad av att starta igång processen. Kanske köra temp-metoden initialt för att se om/när jag har äl.

Hur har ni resonerat om/när ni varit i liknande situationer? Kände ni er helt redo innan ni började försöka? Vet att ingen kan svara på hur vi bör göra, och att det sällan finns en perfekt tidpunkt för att skaffa barn. Men är ändå intressant att höra hur andra resonerat. :)