Min mor gick bort för en månad sedan. Hennes död var helt oväntad. Hon dog av hjärtinfarkt under arbetstiden på jobbet.
Sorgen är så stor att det är otroligt jobbigt. Jag har ingen matlust och orkar inte att göra någonting när jag kommer hem från jobbet. Jag gråter nästan varje dag. Jag saknar henne så mycket.
Ni som har förlorat föräldrar, hur hanterade ni sorgen och hur var era föräldrars fall?
Beklagar verkligen! Min pappa dog också i hjärtinfarkt. Till synes fullt frisk och utan att vi anade nånting, endast 55 år gammal. Eftersom jag stod pappa mycket närmare än mamma blev det en stor chock och en jätteförlust i mitt liv. Nånting är borta som jag aldrig får tillbaka.
Den första tiden sörjde jag enormt. Förutom veckan jag var hemma på begravning jobbade jag dock. Det dryktade tankarna för stunden i alla fall. Jag hade en pojkvän som var till stor tröst. Andra att prata med. Inte mamma dock eftersom vi aldrig haft en relation.
Med tiden gick den akuta sorgen förstås över. Det gör den även om det i början inte känns så. Det är nu 30 år sen pappa dog och jag tänker inte så ofta på honom. Men vad som helst kan plötsligt påminna mig om honom och då undrar jag hur det hade varit om han fortfarande fått leva. Träffa barnbarnen, min man, sett hur jag bor.
Ta dig tid att sörja på ditt vis! Prata av dig med nån närstående. Gråt. Men glöm inte bort att mitt i allt ta hand om dig själv. 