Hur slutar man nattamma? Hur gjorde ni?

Mitt andra barn var runt 10 månader när jag bestämde mig för att sluta nattamma. Jag bestämde en dag och så tog jag på mig två tajta linnen och gjorde mig beredd på flera nätters kamp. Men han vaknade upp och blev ledsen en timme och sedan somnade han om och så var det inte mer med det Jag är väl medveten om att det gick väldigt lätt. Men kanske kände han att jag hade bestämt mig, jag velade inte.

Tredje barnet var lite äldre för hon var lite klen i maten så jag tyckte hon kunde få nattamma lite till samt att hon inte alls ammade så ofta och länge på natten som hennes storebror så det var inte lika jobbigt. Så hon hann väl bli lite över 11 månader när jag bestämde mig och då var jag helt säker på att det skulle bli en kamp för hon var amningsgalen på dagen. Men när hon insåg att jag inte lyfte upp tröjan som vanligt på natten så vände hon sig bara och somnade om Så jag har kanske väldigt lätta barn när det kommer till att sluta amma. Men vad jag vill säga är att det inte alls behöver bli så jobbigt som många verkar tro. Det kan gå lätt och smidigt. Lycka till!

Mina barn har slutat nattamma när de varit runt 6-7 månader. Eller jag har valt att sluta då. Precis som syntharen så tror jag det mest handlar om att bestämma sig. Med första barnet så blev det två jobbiga nätter innan hon förstod att det var slut. Med andra barnet så tog det bara någon timme första natten och sen fattade hon.

Jag sa till pappan att han skulle ta barnen de här nätterna just för att jag var orolig att jag skulle ge efter för skriket. Det kan ju kännas lockande att bara låta dem amma när man är trött och vet att bebisen kommer somna om om man låter hen amma. Så ett tips kan ju vara att låta någon annan ta nätterna tills bebisen förstått. Ett annat tips är att tajma in en långhelg eller ledighet så den som tar natten kan få sova lite på dagen sen. Men det är såklart inget måste.

Lycka till!

Jag sluta amma när min son var runt 8-9 mån.. han hade dragit ner mycket med amningen på dagen och fått en väldigt vass tand som bet mig varje natt. så vi gjorde så att pappa tog han i sitt rum de första nätterna. Första natten var där några uppvaknade men tredje natten sov han nästan hela natten ( vakna vid 4/5 för en flaska välling) Fjärde natten flytta pappa in till mig igen och vi kunde dela på vem som fick gå upp och ge flaskan eller bära in han till oss.

Jag tyckte det var lättast att lämna över det på pappan då jag fick så dåligt samvete av att se han ledsen men inte ge han bröstet. Men sluta bara och tanken är att vi gör samma när lillebror med är runt den åldern.

Oj jag trodde verkligen de skulle bli en kamp att sluta med nattamningen! Drog på de allt för länge... Dottern var strax över 1 och kunde ligga med bröstet i munnen hela morgonsidan i princip... Ammade knappt alls på dagen.

Jag bestämde mig för att hon skulle få amma var tredje timme. De var två nätter som det var skrik och gråt, men jag förklarade för henne att hon inte skulle få bröstet och tröstade henne, höll henne i famnen, kramade henne osv. Efter två nätter var det som hon gav upp, småsnuttandet var över! Då ökade jag till 4 timmar emellan och några nätter senare så slutade hon amma helt på natten. Sov även med linne denna period.

Jag ångrar att jag inte tog tag i detta tidigare, gick verkligen smidigare än vad jag trodde! Jag valde att göra detta när sambon var bortrest och jag var ensam med dottern. Jag var rädd att sambon skulle bli allt för störd och att jag skulle känna mig stressad. Det var rätt beslut för vår familj. Jag tål dotterns skrik och gråt bättre än sambon.

Men åh, tack snälla för alla svar och bra tips!

Jag vet inte varför jag känner mig så osäker i denna fråga. Jag tror att jag dels är väldigt rädd för att det kommer bli en lång kamp. Men en annan aspekt är att jag fortfarande vill amma dagtid. Jag har ingenting emot att amma och kan lätt tänka mig fortsätta göra det många månader till. MEN! Kommer bebis förstå att tillgänglighet till amning på dagen inte är samma sak som tillgänglighet nattetid? Ni som slutade nattamma, slutade ni även att amma på dagen?

Just nu så somnar hon enbart om hon får ammas till sömns. Fortsattde ni att amma till sömns på kvällen eller hur gjorde ni för att få era bebisar att somna?

På bloggen babybaby.se finns också tips.

Jag fortsatte amma på dagtid, men med andra barnet slutade jag ett par månader senare. Med tredje barnet fortsatte jag lång tid, slutade amma för knappt 2 veckor sedan, hon fyller 2 år i januari. Jag ammade till sömns på kvällen. På dagen blev det dom sista månaderna bara 1-2 ggr om dagen, nån dag ingen amning alls. Det funkade bra.

Du kan sluta på natten men fortsätta amma på dagen. Inga problem.
Tänk på att ditt barn tex ser skillnad på att vara uppe och leka dagtid men att på natten gör man inte det. Barn förstår skillnader även om de inte kan sätta fingret på vad det heter och betyder än.

Jag flaskade mina barn så mer råd för detta kan jag inte ge, men mina barn sov över tiden och då väckte jag dem inte för tex 23 eller 03 målet. De vande av sig själva helt enkelt.
Den enda som sätter gränser och hinder är du själv ;) Så gör som du tänkt med amningen. Alla varianter finns och är helt ok.
Så var inte osäker de små känner av det och använder det emot dig.... bestäm dig så kommer det att gå bra.

Mina var 11 resp 13 månader. Pappan tog några nätter medan jag sov i annan säng/soffa. Efter 3 nätter var vanan bruten, helt utan protester. Fortsatte sova med "dolda" bröst (bh/tröja) en tid.

Hade börjat jobba så nattamningen var för oss det sista som var kvar.

Jag slutade amma min dotter på natten ungefär vid 7 månaders ålder. När jag bestämde mig för att försöka sluta så försökte jag trösta henne på andra sätt när hon vaknade innan jag ammade. Precis som du märkte jag att hon egentligen inte var hungrig längre. Först plockade jag upp, gav napp och gosade, fungerade inte det så ammade jag. Första natten ammade det nästan som vanligt sedan tröstades hon mer och mer av att bara gosa. Jag tror det tog 3-4 nätter innan hon var helt nöjd med bara gos och napp.

Natten till idag försökte jag mig på att sluta nattamma och precis som väntat så var det en OERHÖRD jobbig natt. Hon grät i princip hela natten. Hon sov då och då men vaknade och kom liksom ofta ihåg att något saknades och ville amma. Var verkligen påväg att ge upp många gånger.

Det enda som fick mig att fortsätta var tanken att all gråt inte skulle vara "förgäves" och om jag skulle amma så skulle vi vara tillbaka på ruta 1.

Men ja, känner mig brutalt hemsk och elak efter inatt och är ännu mer osäker om detta är det rätta att göra. Trots att jag stått på mig.

:(

Har du läst om Jay Gordons metod? :) Ska vara en lite skonsammare, långsam metod att sluta nattamma. Har dock inte provat själv ännu!