Kanske lite märklig fråga. Våra tre ?gratis försök? är förbrukade och som ni nog förstår har inget gett det resultat vi önskat. Och nu står vi här, funderar på att ge upp och acceptera att det är såhär livet kommer vara, men samtidigt så är längtan efter ett barn så stark. Så hur många försök har ni gjort? Hur mycket har ni lagt på att försöka? Och när bör man ge upp?
??
Kanske lite märklig fråga. Våra tre ?gratis försök? är förbrukade och som ni nog förstår har inget gett det resultat vi önskat. Och nu står vi här, funderar på att ge upp och acceptera att det är såhär livet kommer vara, men samtidigt så är längtan efter ett barn så stark. Så hur många försök har ni gjort? Hur mycket har ni lagt på att försöka? Och när bör man ge upp?
??
Kanske lite märklig fråga. Våra tre ?gratis försök? är förbrukade och som ni nog förstår har inget gett det resultat vi önskat. Och nu står vi här, funderar på att ge upp och acceptera att det är såhär livet kommer vara, men samtidigt så är längtan efter ett barn så stark. Så hur många försök har ni gjort? Hur mycket har ni lagt på att försöka? Och när bör man ge upp?
Vi slutade räkna, men nånstans runt minst 400000. Kan vara mer också. 7 IVF:er och 8 ED. Då räknar vi även resor och mediciner och hotell m.m. Det blev 2 barn så det var självklart värt det! 
Minst 6 insättningar med egna ägg säger dom att man ska testa innan man börjar fundera på ev. ÄD- eller för den delen adoption. Efter 6 börjar chansen minska nämligen.
Har nu gjort 3 ivf försök utan att varken få nått till frysen eller som har resulterat i en graviditet. Lagt ut dryga 8000?(ca 85.000 kr borde det vara) med resor,mediciner och behandlingar hittills. Har nu bytt klinik där priset för en ivf är ännu högre,men hoppas att de kan hjälpa oss bättre.
Första barnet blev till genom sista landstingsförsöket. Även om själva behandlingen bekostas av landstinget så har vi lagt ansenliga summor på mediciner, sjukfrånvaro på jobbet för att inte tala om all hokus pokus vi försökte med innan i form av vitaminer, akupunktur samt ägglossninstester och graviditetstester.
Är gravid igen och tog ett 3pack på Linné för 79000 plus resa, medicin, undersökningar samt boende i Uppsala. Gick på första försöket. Skulle tro att den här bebisen "kostade" runt 85000.
Enorma summor men ett barn har inget pris. Vi bestämde dock att göra max en behandling till privat innan sista landstingsförsöket, resan var så lång och otroligt påfrestande att vi inte hade orkat mycket mer.
Stort stort lycka till!!!
Första barnet blev till genom sista landstingsförsöket. Även om själva behandlingen bekostas av landstinget så har vi lagt ansenliga summor på mediciner, sjukfrånvaro på jobbet för att inte tala om all hokus pokus vi försökte med innan i form av vitaminer, akupunktur samt ägglossninstester och graviditetstester.
Är gravid igen och tog ett 3pack på Linné för 79000 plus resa, medicin, undersökningar samt boende i Uppsala. Gick på första försöket. Skulle tro att den här bebisen "kostade" runt 85000.
Enorma summor men ett barn har inget pris. Vi bestämde dock att göra max en behandling till privat innan sista landstingsförsöket, resan var så lång och otroligt påfrestande att vi inte hade orkat mycket mer.
Stort stort lycka till!!!
Det är svårt att sätta en siffra när de dags att sluta, beror ju dens egna ekonomin också. Vi har det ganska bra, pengar är inga problem, det skulle vara att man till slut psykiskt inte orkar mer men där är jag inte än är ju bara 30 år. Vi har hittils lagt minst 63.000kr köpte ett två paket privat under coronan nu, blev gravid på första men slutade i ett MA nu, vi har ett i frysen kvar på privata kliniken men vi ska vänta med det då vi har kvar ett till landstingsfinansierat försök. Så nästa blir IVF nr4 som vi gör. Trodde man aldrig när man började sitt första IVF :(
Vi gjorde ett privat ICSI, 3 landstingsförsök (ett barn på sista försöket) och ett misslyckat syskonförsök (FET) för för 13-9 år sedan. ICSI då kostade 32 000, FET ca 10'. Vad det kostat däröver i resor, medicin, sjukfrånvaro etc är svårt att räkna på. Minst 100 000 räknar vi med att vi la. Vi gav inte upp pga ekonomin utan f.a ta hand om det barn vi hade fått istället f.a riskera mer av min hälsa i jakt på ett syskon som kanske akdrig skulle komma ändå.
Jag önskar att vården kunde tala om alternativ till biologiska barn tidigare i processen. Jag hade kunnat tänka mig att adoptera, men efter allt fertilitetsslit var jag för trasig f.a genomgå den processen också!