Autism eller språkförsening?
Hej!
Jag behöver höra andras erfarenheter av att eventuellt tro att ens barn har diagnos, och att det sen visar sig att så inte är fallet. Händer sådant?
Börjar med att beskriva min son som det handlar om:
Som bäbis var han lugn o nöjd. Inga problem, sov bra, åt bra. Gillade att pilla med smågrejer, som lappar på gosedjur etc, eller tyger typ. Alltid bra med ögonkontakt och så. Gillade närhet. Lite sen med ?testerna? på BVC, dvs 6 månaderskontrollen fixade han vid 8-9 månaders åldern, 12 årskontrollen vid 14 månader etc. Dock inte fått så mkt träning av oss föräldrar då han var lugn och glad, samt har en storasyster som var mer krävande då. Jag kan med dåligt samvete inse att vi tog det för lugnt med att utmana och aktivera honom för han krävde inget lixom.då. Kom igång och pratade ?normalt? men gick rätt långsamt med nya ord. Lystrade ej till sitt namn, utan mest bara till musik. Gillade verkligen musik. Och bilar!
Min son är nu 3 år. När han var ca 2 år reagerade vi på att han var sen med språket, även BVC reagerade o vi fick komma till logoped. Hösten då han blev 2,5 började han på ett nytt dagis där personalen rätt snabbt la märke till att dom inte tyckte vår son förstod instruktioner. Talet var fortfarande lite sent men det här med förståelsen var mer allvarligt. Vi höll väl delvis med men tänkte att det nog inte riktigt stämde, att han nog förstod men inte var så intresserad. Strax efter det här var det dags för treårskontroll, som han klarade bra! Ett extra besök bokades in hos barnläkare dock, men hon kunde inte säga någonting. För tidig, och vi hade inte jobbat med logopeden tillräckligt. Det var vid den här tidpunkten jag började googla och läsa saker om autism som jag tyckte stämde. Väldigt mycket stämde iaf.
Och spola fram tiden till nu - han är drygt 3. Språket är verkligen igång, pratar mycket, långa meningar, både riktiga samt att han härmar och lär sig. Väldigt bra uttal. Väldigt empatisk och snäll. Leker varierat, med djur mkt som ska matas och tas om hand, eller simma i badkaret. Leker med sin syster, har en bästis på dagis (ett år yngre dock) lyssnar på instruktioner, gillar inte direkt musik längre. Typ en normal 3 åring (som visserligen ftf hämtar in en språkförsening) - så skulle jag ?bedöma? honom om jag inte visste något om det som varit. Men det är svårt att glömma, att han verkligen checkade typ alla boxar för autism för ett år sen, men inte längre riktigt. (Han skakar dock händerna).
Så vad är det jag vill ha sagt. Det är ovissheten som är det svåra. Har han autism så vill jag ju veta, och jag vill ju såklart kunna utesluta det om det faktisk är en ståkförsenibg ?bara?. Vill tillägga att han har inga ?problem? med sin vardag. Fungerar väl i situationer hemma o på dagis och vi pottränar och det går väldigt bra.