• John74

    Jag glömmer mina barn

    För att göra en lång historia kort - är jag den ende som lyckas glömma bort mina barn?

    Alltså, inte att jag har dem, utan att jag skall plocka upp dem nånstans? Hänt tre gånger i senaste månaden, först hos en kompis, sen efter en match och nu senaste efter en övernattning.

    Det löste sig varje gång, men min fru är vansinnig på mig på allvar nu, säger att jag inte bryr mig och händer det igen är jag rökt. Jag menar att det här är vanligt förekommande. Så min fråga är om jag är den den ende? Det KAN inte vara så.

  • Svar på tråden Jag glömmer mina barn
  • Tecum

    Tyvärr är det inte ovanligt men det är inget försvar. Har du lätt att glömma andra saker också? Jag har aldrig glömt det men vet andra, även kvinnor, som glömt hämta. Du måste skaffa rutiner för att minnas, t ex larm på mobilen.

    Det är värre att glömma att lämna. Minns du den tragiska händelsen för ett tiotal år sedan när en man glömde sitt barn i bilen en varm sommardag och barnet dog av värmeslag? Alla kvinnor sa "det kunde aldrig hänt mig" Alla män sa "det kunde hänt vem som helst av oss".
    Det är skillnad på kvinnor och män.

  • lövet2

    Jag vet inte hur vanligt det är. Det jag vet är att en gång går att ursäkta, men sedan ser man till att det inte händer igen.

    Man kan vara glömsk, men om något är tillräckligt viktigt, så tar man till åtgärder för att inte glömma just den saken. I värsta fall lejer man in någon annan, som sköter hämtningarna. Bara de blir gjorda i rätt tid, så är det inte livsviktigt att just du hämtar.

    För flera år sedan var det en julfest här i samhället där jag bor. Det var massor av barn, och de hade jättekul. De flesta hade föräldrarna med sig, men inte alla. När festen var slut blev alla barn hämtade utom ett. Den vuxna som låste frågade, och den 10-årige pojken sade att "pappa har lovat att hämta mig nu, han är bara lite sen". Tydligen hade pappan glömt, så det dök upp en panikslagen mamma två timmar senare. Tyvärr bor vi i Norrbotten, och det var -32 grader den dagen. Som tur var fick pojken bara lindriga skador, men det var för att han var tillräckligt stor för att veta att han måste hålla sig i rörelse hela tiden.

  • Jemp

    Jag förstår att din fru är förbannad. Dels för att inte kunna lita på att du fixar barnansvaret, dels för att det ofta tydliggör ojämställdhet i grunden. Och dels för att det inte händer bara en utan TRE gånger tätt inpå varandra.

    Vad har du för strategier för att det inte ska hända igen? En att göra-lista eller larm på mobilen är inte svårt.

  • Tow2Mater
    lövet2 skrev 2020-08-18 15:43:19 följande:

    Jag vet inte hur vanligt det är. Det jag vet är att en gång går att ursäkta, men sedan ser man till att det inte händer igen.

    Man kan vara glömsk, men om något är tillräckligt viktigt, så tar man till åtgärder för att inte glömma just den saken. I värsta fall lejer man in någon annan, som sköter hämtningarna. Bara de blir gjorda i rätt tid, så är det inte livsviktigt att just du hämtar.

    För flera år sedan var det en julfest här i samhället där jag bor. Det var massor av barn, och de hade jättekul. De flesta hade föräldrarna med sig, men inte alla. När festen var slut blev alla barn hämtade utom ett. Den vuxna som låste frågade, och den 10-årige pojken sade att "pappa har lovat att hämta mig nu, han är bara lite sen". Tydligen hade pappan glömt, så det dök upp en panikslagen mamma två timmar senare. Tyvärr bor vi i Norrbotten, och det var -32 grader den dagen. Som tur var fick pojken bara lindriga skador, men det var för att han var tillräckligt stor för att veta att han måste hålla sig i rörelse hela tiden.


    Menar du att den sista vuxne som låste bara lämnade pojken själv? Det kan man ju inte göra, personen skulle ju antingen tagit med sig barnet eller väntat med barnet. Speciellt i sån kyla.
  • Tecum
    Tow2Mater skrev 2020-08-18 15:51:49 följande:
    Menar du att den sista vuxne som låste bara lämnade pojken själv? Det kan man ju inte göra, personen skulle ju antingen tagit med sig barnet eller väntat med barnet. Speciellt i sån kyla.
    Det är värre än att glömma hämta...
  • Anonym (Em)

    Mitt ex, barnens pappa, har glömt barnen några gånger. Han har även glömt att han har bort och bokat resor utan att fundera över vem som ska ta hand om barnen.

    Även min pappa glömde ofta att hämta mig. Jag var jämt kvar sist, alla andra åkte hem och min papp skulle ju komma så jag kunde inte ta skjuts med någon annan. Lättare nu när ungarna har mobiler. Det är inte roligt att bli bortglömd gång på gång kan jag lova.

    En del föräldrar har ju lyckats glömma barnen i en varm bil så att de dött...

  • Drottningen1970

    Kanske händer en enstaka gång under ett liv av föräldrarskap. Och då antagligen pga att det är nåt helt nytt i en annars fastslagen rutin. Som attman exempelvis aldrig är den som brukar hämta på dagis men just denna dag ska göra det och istället av gammal vana åker hem. Sen mår man så dåligt att det aldrig händer igen.

    Att inom en begränsad tid tre gånger göra samma misstag som du gjort är ytterligt ovanligt.

    Antingen så är du en sjukt obrydd och egocentrisk förälder, eller så kanske något på riktigt är knas med din hälsa, som du behöver kolla upp som nåm begynnande demenssjukdom, utbrändhet eller kanske nån tumör som växer.

  • Drottningen1970
    lövet2 skrev 2020-08-18 15:43:19 följande:

    Jag vet inte hur vanligt det är. Det jag vet är att en gång går att ursäkta, men sedan ser man till att det inte händer igen.

    Man kan vara glömsk, men om något är tillräckligt viktigt, så tar man till åtgärder för att inte glömma just den saken. I värsta fall lejer man in någon annan, som sköter hämtningarna. Bara de blir gjorda i rätt tid, så är det inte livsviktigt att just du hämtar.

    För flera år sedan var det en julfest här i samhället där jag bor. Det var massor av barn, och de hade jättekul. De flesta hade föräldrarna med sig, men inte alla. När festen var slut blev alla barn hämtade utom ett. Den vuxna som låste frågade, och den 10-årige pojken sade att "pappa har lovat att hämta mig nu, han är bara lite sen". Tydligen hade pappan glömt, så det dök upp en panikslagen mamma två timmar senare. Tyvärr bor vi i Norrbotten, och det var -32 grader den dagen. Som tur var fick pojken bara lindriga skador, men det var för att han var tillräckligt stor för att veta att han måste hålla sig i rörelse hela tiden.


    Vad var det för ärthjärna som låste och gick utan att försäkra sig om att barnet hämtades kan man ju undra...
  • Anonym (Steff)

    Är du på väg in i väggen eller är det ett tidigt tecken på senildemens? Glömmer du andra viktiga saker, även jobbgrejer? Jag skulle bli allvarligt oroad och inte ta det med ro om så är fallet.

    Är det däremot så att du klarar av att komma ihåg allt annat men glömmer dina barn så är det en tydlig indikation på vad du tycker är viktigt och då förstår jag om din fru är rasande.

  • Anonym (M)
    Tow2Mater skrev 2020-08-18 15:51:49 följande:

    Menar du att den sista vuxne som låste bara lämnade pojken själv? Det kan man ju inte göra, personen skulle ju antingen tagit med sig barnet eller väntat med barnet. Speciellt i sån kyla.


    Det går knappast att lasta en annan vuxen när barnet säger att pappa är på väg men visst det hade varit bättre att stämma av med den familjen. Några gånger har jag skräckslagen trott att jag glömt och sen upptäckt att det visst är en timme kvar. Bara tanken på att glömma är fasansfull. Har man för vana att glömma får man sätta ett larm.
Svar på tråden Jag glömmer mina barn