Vårt barn har börjat gå på tå

Alla barn tycker om att gå på tå i perioder, det är helt normalt. Ska man börja misstänka autism finns så många andra saker som också bör märkas. Slappna av bara :)

Jag går fortfarande ofta på tå och jag Har inte autism. Tror du kan tagga ner.

Tågång KAN ha en koppling till autism men behöver absolut inte vara orsaken till det. Det är väldigt vanligt att små barn går på tå och det är först efter 3-årsåldern ungefär det vanligtvis kollas upp, om det kan ligga något mer bakom. Jag var själv tågångare tills jag var runt 6 och fick då träffa (vad jag misstänker) en fysioterapeut och lyckades med hennes hjälp träna bort det. Har själv inga bakomliggande orsaker så vitt jag vet, tyckte väl det var kul eller bekvämt bara.

Tackar för svar!

Jag har noterat att han mest gör det när han är uttråkad och lätt frustrerad. Om han är uppslukad i någon lek eller dylikt så går han som vanligt. Han springer även som vanligt.

Det försvann i någon månad, sedan började han lite med det igen. Nu under jul så upphörde det helt under 1-2 veckor.

Finns det någon där ute som har några fler solskenshistorier om barn som gått på tå men som ändå blev fullt friska som större barn? :) Behöver verkligen pepp just nu.

De flesta barn jag känner har i perioder gått på tå. Detsamma för mitt äldsta. När hon gjorde det på treårskontrollen, var sköterskans funderingar om hon hade korta hälsenor och inte autism. Eftersom hon vanligen gick på hela foten konstaterade vi att hon gillade att gå på tå ibland.

Nu är hon fyra och går på hela foten och verkar tämligen normal.

Skönt att höra! :) 

La Fontaine. Listade du ut varför ditt barn gick på då eller försvann det bara av sig själv? 

Gick hon på tå hela tiden under den perioden? Sprang på tå?

Jag har fyra barn som har gått på tå allihop periodvis. Framförallt mellan 1,5-3 år. Ingen av dem har någon diagnos. Det är som Mortiscia skriver helt normalt att gå på tå sålänge man inte har en massa andra uppmärksamhetssignaler.

Hon tyckte väl att det var kul. Jag vet att många barn håller balansen bättre på tå än på hela foten också. Som jag minns det minskade det successivt. Ett tag var det nästan hela tiden, för att till slut bara vara någon gång ibland.

Låter lugnande, han känns ju mkt skärpt i övrigt. Solblomma, vilka är uppmärksamhetssignalerna du tänker på?

Det är väl främst sämre interaktion med andra människor som är typiskt. Att barnet inte är socialt på ett normalt sätt. Exempelvis att barnet/bebisen undviker ögonkontakt, inte härmar det föräldrar gör, inte lyssnar till sitt namn, inte leker med andra barn på ett normalt sätt (för äldre barn). Exempelvis inte leker roll-lekar. Det kan också vara att man märker att barnet ligger efter i motorisk eller språklig utveckling.

Att gå på tå hela tiden, dag ut och dag in, och att vägra gå på annat vis, skulle kunna vara ett observandum. Men att barnet gör det under en period, eller då och då under en längre tid, det är inget konstigt.

Min treåriga flicka, exempelvis, är oerhört social både med oss i familjen och med andra. Hon är smart och tidig i sin utveckling. Hon är den av mina barn som jag aldrig någonsin har oroat mig för utvecklingsmässigt. Hon har ändå en del autistiska beteenden. Men, hon fastnar inte i dem, om du förstår vad jag menar. Hon är 3,5 år nu och går på tå ibland. Men oftast går hon inte på tå. Hon älskar att rada upp saker, exempelvis pinnar eller klossar. Men hon kan leka med andra saker och på andra sätt också. Ibland lyssnar hon inte till sitt namn, men det är inte för att hon inte har det sociala samspelet, utan för att hon medvetet ignorerar oss och vill fortsätta göra det hon håller på med.

Det jag menar med detta är att ej autistiska barn har många beteenden som är tecken på autism. Det är helt normalt. Man behöver inte bekymra sig för en sak. Men märker man att många saker felar, att barnet är asocialt, inte hänger med i utvecklingen, ofta fastnar i beteenden på ett sätt som inte är normalt, ja då kanske man ska tänka diagnos.

Barn generellt är ganska konstiga små individer tycker jag :) De får för sig saker, och vill göra olika saker i olika perioder. Min ena son äter just nu bara frukost och vill inte ha vanlig mat. Min ettåring är galen i att bygga klossar och gör inget annat just nu. Äldsta tjejen ritar hjärtan på allt. Men i det stora hela är de normala i sitt beteende. Det är väl där skillnaden ligger. Man får gå lite på magkänslan, och inte dra på för stora växlar över en sak.

Tack för det utförliga svaret solblomma! 

Jag hoppas att vår lilla kille är OK, han har då inget i övrigt utmärkande beteende som är avvikande. Svårt att veta hur han leker med andra barn eftersom han inte går på förskola ännu.