Jag är hemma med vår snart 5 månader gamla son som är världens finaste.
Jag vill verkligen älska denna bebistid men jag gör det bara inte! Kanske är det lite på grund av coronan som gör att alla aktiviteter för bebisar är inställda eller så är jag helt enkelt inte en bebismamma. Jag blir så otroligt rastlös och längtar efter att få jobba lite vilket jag kanske skall göra lite till hösten.
Är det fler som känner som jag? Vad har ni gjort för att orka?
Kan du inte bli avbytt av den andra föräldern?
Jobba deltid på distans? Det gjorde jag med dottern från månad 3 i min föräldraledighet.
Jobba deltid på distans? Det gjorde jag med dottern från månad 3 i min föräldraledighet.
Kan du inte bli avbytt av den andra föräldern?
Jag är hemma med vår snart 5 månader gamla son som är världens finaste.
Jag vill verkligen älska denna bebistid men jag gör det bara inte! Kanske är det lite på grund av coronan som gör att alla aktiviteter för bebisar är inställda eller så är jag helt enkelt inte en bebismamma. Jag blir så otroligt rastlös och längtar efter att få jobba lite vilket jag kanske skall göra lite till hösten.
Är det fler som känner som jag? Vad har ni gjort för att orka?
Jag läste en 10-veckorskurs på universitet månad 2-5 för annars hade jag blivit knäpp redan där. Sen började jag jobba vid 8 månader och maken tog vid som föräldraledig.
Kände så med första så med de andra barnen har vi varit hemma mycket mer tillsammans + delat tidigare.
Att kunna gå till jobbet 1-2 dagar/vecka när barnet är 6-9 mån gav mej mycket mer energi och vi blev mer jämställda som föräldrar med. Man hade det bästa av 2 världar: Kunna jobba och "vara vuxen" med jämna mellanrum + kunna vara hemma och njuta av barnet/barnen och friheten att vara hemma utan full kalender.
Så det kanske är dags att dela mer?
Kan din partner vara hemma mer? 1-2 vardagar/vecka gör att ni är hemma tillsammans helg+ 1-2 dagar till = en vanlig vecka är ni mer tillsammans än ifrån varandra: 4dagar tillsammans - 3 ensam med barnet.
Kan du börja jobba tidigare? Om du jobbar 2 dagar/vecka och din partner jobbar 2 dagar/vecka så så har ni 2 jobbdagar + 2 ensamma med barnet + 3 lediga tillsammans = mer lediga tillsammans än man är ensam med sitt barn.
Jag är hemma med vår snart 5 månader gamla son som är världens finaste.
Jag vill verkligen älska denna bebistid men jag gör det bara inte! Kanske är det lite på grund av coronan som gör att alla aktiviteter för bebisar är inställda eller så är jag helt enkelt inte en bebismamma. Jag blir så otroligt rastlös och längtar efter att få jobba lite vilket jag kanske skall göra lite till hösten.
Är det fler som känner som jag? Vad har ni gjort för att orka?
Känner igen mig. Är ingen bebismamma och den första tiden som mamma var dels ganska tråkig, dels väldigt omvälvande känslomässigt på ett negativt sätt.
Vi tog rätt mycket dubbeldagar den första tiden så attt vi kunde hjälpa varandra. Sen gick jag tillbaka till jobbet när barnet var 4 mån, men jobbade då deltid och var långledig de första tre somrarna. Andra föräldern är frilansare så hon var hemma men tog uppdrag då och då. Tyckte att det funkade bra med balans mellan att få stimulans på jobbet och kunna lägga tid som behövs på att ta hand om barn, knyta an och växa in i föräldraskapet.
Jag känner samma sak! Första barnet var vi hemma tillsammans hela första året. Visst fick jag avlastning, men jag saknade ändå den mentala stimulansen jag får av mitt jobb. Dessutom kände jag mig för "stressad" för att kunna lägga energi på att plugga något nytt.
Den här gången kommer jag vara hemma i sju månader innan jag börjar jobba halvtid. Min sambo har under den tiden jobbat ungefär halvtid. Den här gången har jag inte upplevt samma stress och mående, kanske också för att jag vet att allt har ett slut, och har därför haft ork att lägga rätt mycket tid på mitt intresse och egna företag. Det har gjort den här föräldraledigheten mycket roligare. Dessutom är dagarna mer uppstyrda nu, eftersom det större barnet ska hämtas och lämnas på förskolan.
Så nej, du är inte ensam. Jag känner två personer som uttryckt att hon älskar att vara hemma med barn. Alla andra har i olika grad uttryckt att de tycker att det är jobbigt/tråkigt/ledsamt/långsamt/etc.