Min styvpappa är elak

Jag är 18 år och bor mestadels av tiden hos min mamma, styvpappa och tre småsyskon. Varav den äldsta är 6 år. Min mamma och hennes man har varit tillsammans i ca 7 år. 

Jag och min styvpappa har en relation där vi inte pratar. Vi säger hej och hejdå. Ibland kan någon av oss fråga en fråga när min mamma inte är hemma. Han är en väldigt speciell person, som min mamma också säger. Han blir lätt arg. När jag är i ett rum där han är går han ofta ifrån rummet eller backar om jag står nära. När han är hemma känner jag att jag går på nålar. Jag känner verkligen att jag inte är en del av familjen och att jag inte kan vara nära mina syskon. Jag har tagit upp detta med min mamma ett antal gånger men hon säger att det är jag som måste ändra på mig för att han är "speciell". Jag har aldrig varit ett trotsigt eller uppkäftigt barn och är det fortfarande inte. 

En gång så skulle jag åka med en buss som gick om 5 minuter, men ville säga till mamma att jag skulle åka iväg (hade ringt från mitt rum i källaren någon minut innan men hon svara inte). Så jag går upp från mitt rum och hör att mamma, min lillebror (som duschar) och styvpappan är därinne. Dörren är öppen till toaletten så jag stället mig i dörröppningen och säger att jag behöver prata med min mamma. Styvpappan som också stod i dörröppningen stänger dörren och låser medans han tittar på mig. Jag knackar och frågar efter mamma som inte såg eller hörde mig. Men kollar på klockan och ser att jag behöver springa till bussen. 
Jag började gråta för jag tog det väldigt hårt. 

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, eftersom jag är ganska blyg och inte vill ha en relation till denna man men inte vill leva som om att jag är en gäst i mitt eget hem. Jag vill heller inte "anpassa" mig för att få leva med någon som jag inte tycker om.