Nähh inget nytt ämne här, men det gör mig så ont att höra bråken?

Det handlar om de små barnen, som jag hör varje helg, när de skall byta föräldrar? Tydligen är det väldigt vanligt nu att man gör barn, eller behåller? Och då blir man ju ensamstående? Eller så tror man att barn kan rädda förhållandet? Nähh, det är f ortfarande må ga barn på min gata, som lämnar över, och jag hör fläldrandranas ilska kommentarer till varandra, och jag hör de frustrerade barnens skrik och gråt. Inget kul alls. Förvisso dig min fru, min son är stor nu. Men efter stugan på landet, f lyttade jag till lägenhet, och där på den gatan, får jag höra, när jag sitter på balkongen, hur de här "vv barnen" har det. Tycker så synd om er alla! Lyssna på varandra! Försök inte att bråka fram för barben, de vill ju bara ha ett tryggt liv, även om de måste bo vv. ????????????????????