• Anonym (Anon)

    Livet med en hebifil...

    Jag klarar verkligen inte av att bo under i samma tak med min styvfar längre.

    Ända sedan jag har kommit in i puberteten (ålder 13 och nu 18 år) så har han gett mig väldigt obehagliga blickar och uppfört sig väldigt obehagligt.

    Det kan vara som att kolla upp och ner på min kropp, smygtitta på mina bröst vid matbordet mittemot mig, kolla ner på mina lår och kika närmare på där jag har mitt könsorgan när han sitter bredvid mig.

    Han har emellanåt stannat vid mitt sovrumsdörr (man kan höra när han smyger) för att lyssna på vad jag gör i mitt rum i max 30 sekunder.

    Ger mig otroligt obehagliga kommentarer angående om mitt utseende till mig eller med min mamma så som: ?Har hon på sig den där på hennes bal (ett bal jag hade i 9an, jag var 15 år) så kommer hon bli gravid.? eller ?Hade jag varit lika gammal som du hade jag verkligen jagat efter dig!? (jag var 14/15 år)

    Det har även hänt att han har försökt smygtitta under min klänning när jag har råkat somna i min våningssäng under en familjesemester. (Jag var 15 år) Jag är lättväckt så jag kikade med ena ögat öppen och märkte att han försökte kika under min klänning i 10 sekunder tills jag rörde på mig. Då gav han sig iväg.

    Hans beteende har fått mig att bära hoodies och varma, täckande kläder på sommaren, att bli paranoid av att han har satt upp en hemlig kamera i mitt rum och aldrig kunna ha ögonkontakt med honom.

    Jag har berättat för mina nära och kära om detta men de trodde inte på mig och fryste ut mig i flera månader.

    Jag orkar inte leva längre. Jag kan inte ens känna mig trygg under mitt egna tak?

  • Svar på tråden Livet med en hebifil...
  • Anonym (Anonym)

    Flytta hemifrån, be soc om hjälp och förklara att du blir utsatt för sexuella "närmanden" eller vad man ska kalla det. Se efter om du kan bli inneboende hos någon kompis, csn-bidraget är ju ditt eftersom du är myndig och du kanske kan få något kvällsjobb ett par timmar för att betala mat och del av hyra.

  • Anonym (Tess)

    Ledsen att du inte blivit trodd. Prata med din mamma. Hon måste tro dig. Gör hon inte det så behöver du prata med skolsköterska eller ungdomsmottagningen.

    Om din mamma väljer att tro din styvfar är hon tyvärr väldigt naiv.

  • viseversa

    Kan du berätta för din mamma? Ge äcklet en hård spark i ansiktet nästa gång han beter sig som ett äckel.

  • Anonym (eh)

    Så här ska du inte behöva ha det! Ring socialjouren, googla socialjour + namnet på din kommun för att titta telefonnummer.

  • Anonym (Varit med om liknande)

    Hej!

    Jag känner igen mig i din beskrivning och har varit med om liknande tendenser. - t.ex. att bli uttittad/stirrad på vid matbordet eller på andra sätt. Men även påträngande fysisk kontakt. Detta ledde till att jag likt som du började skyla min kropp med överdimensionerande klädesplagg och hela tiden höll mig vaksam i mitt eget hem.

    Det är fullkomligt vidrigt hur du inte blivit trodd på. Av samma skäl har jag dragit mig för att berätta för många personer. Jag blir rasande. Det du är med om nu är inte bara ett rejält övertramp kring din fysiska integritet, det kan även komma att påverka dig långt framöver t.ex. i nära relationer. Åtminstone har det gjort det för mig.

    Min lösning var att distansera mig från min familj och ha begränsat med kontakt. Det fanns redan dysfunktionella mönster sedan innan utifrån andra aspekter. Jag vet tyvärr inte vad man annars kan göra! För ofta sker ju detta i hem där de andra personerna inte hade stått upp för en om man berättade!

    Mvh sympatisör

  • Anonym (Varit med om liknande)

    En sak till- den dag du får möjlighet och råd bör du gå och prata med en terapeut. För jag kan inte annat än att förutsätta att detta kmr att påverka dig långsiktigt!

    Att bli sedd, bekräftad och hörd är en viktig förutsättning för att kunna bearbeta en sådan här sak!

  • Ess

    När du märker att han stirrar på dig så säger du - Va fan glor du på!
    Även om han kommer att säga att han inte alls stirrar på dig utan att du inbillar dig, så kommer han att känna sig obekväm.
    Gör det varje gång så kommer han troligen att sluta ganska snart. Man måste dra sin egen gräns runt sig och se till att den hålls. Han skäms inte för att glo på dig, då ska du inte heller skämmas för att bita honom i strupen.

Svar på tråden Livet med en hebifil...