Fråga kring barnuppfostran

Hej, har lite funderingar kring en sak angående barn, i detta fall mitt barn och barn han leker med i samma ålder.

Min son är 2,5 år. Han har några kompisar som han älskar att leka med och är jätteglad i. Han skuttar upp o ner och blir så glad när de ses. Dom likaså. Men en sak som hänt nu några gånger är att hur mycket dom ens tycks gilla att leka så har det hänt att 2 av kompisarna helt plötsligt i leker slår, puttar eller sparkar min son. Inte hårt, men ändå tydligt att det är för att slå, inte lek. Min son har regerat med att bli förvånad och inte säga/göra nånting en stund, sen fortsätter dom leka. Eller så reagerar han med att säga Stopp och ta fram handen, och "ajaj" och peka ned fingret i luften. Han har aldrig slagit, puttat, bitit eller sparkar något annat barn, inte ens när någon gör emot honom. Jag blir väldigt stolt som mamma att han inte gör samma sak, utan säger ifrån. Men ibland tycket jag det är svårt att veta hur mycket jag ska lägga mig i, det är ju sällan så hårt att han blir ledsen, och han säger ju själv ifrån. Om den andra förälderns barn ser säger ju den till sitt barn, vilket ju gör att jag känner att jag behöver ju då inte säga till det barnet, när dens förälder gör det. Jag har sagt till nångång, oftast går jag fram till min son och ser så att han är okej, och försöker inte göra det större än vad det är, eftersom dom fortsätter leka bra snabbt. Vissa småbarn verkar nästan slå lite random utan att riktigt ha någon anledning, eller har jag fel? För det här verkligen varit mitt i leken, så det har inte varit något bråk eller någon anledning för andra barn att göra så.

Någon som känner igen sina barn i det ena eller andra? Barnens ålder är 2,5 år :)