Skulle uppskatta om ni ville dela med er om omställningen från 2 till 3 barn?
Större eller mindre än från 1-2?
Minsta dottern är snart två och är såå bebissugen och har fått godkänt av mannen att ta ut spiralen men något tar emot för är rädd att jag inte ska kunna åka iväg själv med tre barn osv..
För vår del blev vardagen otroligt mycket lättsammare med 3 barn. Mindre bråk, svartsjukan försvann, de två äldsta började leka i stället för att bråka. Många jag känner har upplevt samma sak.
Det som blir jobbigare är just de där utflykterna från hemmet. Du måste ta med mer packning, ha fler ögon i nacken, det blir trängre i bilen. Det är besvärligare helt enkelt.
För vår del blev vardagen otroligt mycket lättsammare med 3 barn. Mindre bråk, svartsjukan försvann, de två äldsta började leka i stället för att bråka. Många jag känner har upplevt samma sak.
Det som blir jobbigare är just de där utflykterna från hemmet. Du måste ta med mer packning, ha fler ögon i nacken, det blir trängre i bilen. Det är besvärligare helt enkelt.
De första tre hade 2 år mellan, så när trean föddes hade jag en 2- och en 4-åring.
Vi har tre tjejer, att gå från 2 till 3 var en stor omställning för oss då åldersskillnaden var så stor, de stora var 10 resp 11 år och vi liksom började om... så mycket av det jobbiga med spädbarnstiden hade man glömt/förträngt :) men åh andra sidan blev hon familjens bebis och alla hjälpte till så det var smidigt så, många famnar att vila hos. Nu är tjejerna 14, 13 och 2 år och det flyter på hur bra som helst. Man hittar rutiner och sätt att lösa saker på, så nu planerar vi för ett litet syskon till sladdisen ;)
Vi har tre tjejer, att gå från 2 till 3 var en stor omställning för oss då åldersskillnaden var så stor, de stora var 10 resp 11 år och vi liksom började om... så mycket av det jobbiga med spädbarnstiden hade man glömt/förträngt :) men åh andra sidan blev hon familjens bebis och alla hjälpte till så det var smidigt så, många famnar att vila hos. Nu är tjejerna 14, 13 och 2 år och det flyter på hur bra som helst. Man hittar rutiner och sätt att lösa saker på, så nu planerar vi för ett litet syskon till sladdisen ;)
Största omställningen var 0-1, enklaste omställningen var 2-3. Mina äldre barn var nästan 3 respektive 4 år gamla när bebisen kom. De lekte med varann, var blöjfria, klädde på och av sig själva o.s.v., så att klämma in en bebis i bilden har inte varit något bekymmer.
Vi har tre tjejer, att gå från 2 till 3 var en stor omställning för oss då åldersskillnaden var så stor, de stora var 10 resp 11 år och vi liksom började om... så mycket av det jobbiga med spädbarnstiden hade man glömt/förträngt :) men åh andra sidan blev hon familjens bebis och alla hjälpte till så det var smidigt så, många famnar att vila hos. Nu är tjejerna 14, 13 och 2 år och det flyter på hur bra som helst. Man hittar rutiner och sätt att lösa saker på, så nu planerar vi för ett litet syskon till sladdisen ;)
Största omställningen var 0-1, enklaste omställningen var 2-3. Mina äldre barn var nästan 3 respektive 4 år gamla när bebisen kom. De lekte med varann, var blöjfria, klädde på och av sig själva o.s.v., så att klämma in en bebis i bilden har inte varit något bekymmer.
Tack för svar!
Låter bra, än så länge tycker jag också att omställning 0-1 var större än 1-2. Mina tjejer är lite mer än 4 och snart två så lär ju bli typ 5 och 3 innan det tidigast kommer bebis.
Beroende på bebissorten såklart 
Bra att förbereda mycket med böcker om att få småsyskon, vår bebis hade också med en present till vardera storasyskon hem från BB, har involverat syskonen så mycket de velat (och ibland lagt band på mig själv när jag upplevt dem som en aningens hårdhänta...). Resultat = de ÄLSKAR bebisen och vill vara med honom hela tiden, och tjatar om en till bebis (tur, då jag är oplanerat gravid).
Gissningsvis kommer det gå väldigt bra då Beroende på bebissorten såklart Bra att förbereda mycket med böcker om att få småsyskon, vår bebis hade också med en present till vardera storasyskon hem från BB, har involverat syskonen så mycket de velat (och ibland lagt band på mig själv när jag upplevt dem som en aningens hårdhänta...). Resultat = de ÄLSKAR bebisen och vill vara med honom hela tiden, och tjatar om en till bebis (tur, då jag är oplanerat gravid).