Tänker ni på hur ni möter/hanterar era barn varje dag?

Hej, jag skulle vilja diskutera ja, barnuppfostran antar jag att det går under. Är extremt nyfiken, intresserad och ibland kluven hur man ska agera i vissa situationer emot sitt lilla barn. Alla strävar väl efter att hantera situationer på bästa möjliga sätt för sitt barn. Men vad är bäst? Vart går gränser vid att inte skälla och säga nej för mycket, till att i slutändan inte få en 'odräglig unge'.

Jag har en bestämd 2,5 åring. Jag tänker varje dag på att hantera situationer så bra som möjligt. Allt från utbrott för att jag tog av honom kepsen när han ville göra det själv, eller att han inte vill äta osv.

Striderna är många varje dag, och jag försöker undvika, hantera och möta honom hela tiden så att han ska känna att han är med och bestämmer i varje liten sak.

Man hör ju att man helst inte ska säga nej till sina små barn, men herregud vad svårt det är att undvika det ibland. Hur tänker ni kring det?

Hur hade ni hanteras liknande situation tex:

Er 3 åring kastar en leksak i ditt ansikte och du säger till att det inte är OK att kasta saker osv.

En stund senare dricker du kaffe och får ännu en leksak på dig så du spiller massor med kaffe. Hade ni blivit arg på 3 åringen? Eller kunnat hålla er lugna och pedagogiska?