Hjälp en nybliven mamma

Jo lite så är det ju att ha en bebis, dom vill ju inte gärna vara själv. Man får försöka hitta lösningar. T.ex är det ju inte skadligt om du måste gå på toa och bebisen ligger säkert på en filt på golvet och skriker nån minut. Men annars rekommenderar man ju inte låta bebisar ligga och skrika bara för att man känner att man måste vänja bebisen att ligga själv. Bebisens skrik är ju ett sätt att påkalla uppmärksamhet och det ska man ju verkligen inte ignorera. Du får lämna allt hushållsarbete tills din sambo kommer hem från jobbet och du får sitta med din bebis som den behöver. Ibland får man inte mycket gjort och måste tom äta med en bebis i famnen. Bara njut av din lilla bebis och strunta i alla andra s.k. måsten.

Första tre månaderna tillbringade jag med bebis i vänster arm och gjorde det jag behövde med höger arm. Det var bara att gilla läget.

Dammsuga, torka golv, laga mat och större pyssel fick vänta tills bebis antingen sov eller pappa kom hem. Hänga tvätt gick utmärkt med en arm...

Jag fick vara uppfinningsrik för att få en dräglig vardag. Tex byta tidpunkter för vad jag gjorde och när jag gjorde dom. Duschade på kvällarna tex när jag fick avlastning eller så duschade jag tillsammans med bebis om jag var tvungen att passa en tid.

Det planade ut och blev bättre med tiden men ca tre månader i ett sträck hade jag bebis i famnen mer eller mindre konstant.

Hade bebis på filt på golvet på toan när jag satt där och den protesten fick jag stå ut med dom minutrarna. Långbajsa fick jag göra när pappan kom hem.

Jag förstår att det är jobbigt! Har en dotter som fortfarande, 15 månader gammal, inte sover själv på dagarna.

Som skrivits tidigare så tror jag heller inte på att lära barnet att ligga för sig själv. Barnet behöver din närhet .

Jobbigt att det inte fungerar med bärsjal eller bärsele.

Jag kan bara råda dig att finna dig i situationen. Lämna alla hushållssysslor åt sidan. Dessa har ju tidigare hunnits med efter arbetsdagens slut och borde därför kunna vänta tills din partner kommit hem. Gör matlådor av middagen så du inte behöver fixa med mat på dagen. Gärna uppskuret så att du kan äta med en hand.

Jag har inte kunnat sätta ner mitt barn på golvet själv i princip förens hon var 10 månader. Duscha har jag gjort

Och hon har fått ligga på golvet och skrika fem minuter. Dock har hon sedan 2 månaders ålder varit nöjd inbabysitter när jag duschat. Men ALDRIG annars.

På toaletten går det toppen att ha bebis i knät.

Misstolka mig inte. Det är fruktansvärt jobbigt med ett barn som inte går att lägga ner för en sekund. Så

Jag vill absolut inte förminska din upplevelse utan bara komma med lösningar på problemen som uppstår

I vardagen

Närheten är det som behövs när de är så små. Prova ibland med bärsjal eller bärsele och se om det funkar. Det enda jag kan säga är att den här tiden går så himla fort förbi så försök njuta trots att det kanske är stökigt och du är oduschad.

Grattis till den lilla.

Skönt att läsa att du fått så många bra råd redan! Som t.ex. att du INTE ska försöka vänja bebisen vid att vara själv, så länge bebisen skriker och att det inte är skadligt att lägga ner och låta bebisen gråta en kort stund medan du är på toaletten exemplevis.

Det är superjobbigt och framför allt en väldigt stor omställning för de flesta att bli föräldrar just för att man ofta upplever att man blir låst på ett annat sätt än tidigare.

Det enda tipset jag kan ge är att du sänker kraven och ställer om dessa till vad som passar bebisen.

Nu vet jag inte hur bebisen är när den får vara i famnen? Är den lugn och nöjd så får du helt enkelt vänja dig vid att ha bebisen nära. Är den missnöjd däremot så kanske du kan höra med vänner/släktingar om de kan komma och ta bebisen på en promenad eller liknande en stund på bestämda dagar eller när de har möjlighet.

Lycka till!

Mer mat! Det brukar hjälpa. Mata på bara, så brukar det släppa lite.
När de inte är tillräckligt mätta så säger deras överlevnadsinstinkt att de inte ska släppas ur sikte av den som ger maten = de kommer vakna direkt som kroppskontakten släpper.
När de är mätta till bredden så kommer den ångesten att släppa och de vågar sova ordentligt djupt