Kan inte acceptera att mamma träffar en ny kille
Med stor risk att låta som en vuxen bebis så vill jag bara få ut mina känslor i detta inlägg, jag är inte mycket för att prata om känslor i verkligheten så detta är väl det enda stället jag går ut med hur jag känner. Sammanfattningsvis så träffar mamma en ny kille, sorgligt nog lever inte min pappa längre och jag har fruktansvärt svårt att kunna acceptera detta. Jag vill inget annat än att min mamma självklart ska vara lycklig men jag litar inte på denna nya person, är rädd hur han kommer behandla henne och resterande av min familj. Att han dessutom är en del år yngre gör inte heller saken bättre, inte långt ifrån min ålder och det gör mig lite obekväm. Ingen kommer ju någonsin kunna ta min pappas plats i familjen och det smärtar mig så otroligt, vill min mamma allt gott men hur accepterar man? Hur ska jag kunna vara delaktig i olika aktiviteter med familjen när han är med och när jag inget annat bara tänker på att någon annan försöker ta min pappas plats. Blir saker någonsin detsamma? Eller ens bra?...