Omogna spermier
Hej!
Jag och min sambo har sedan augusti 2019 hållit på med våran IVF-resa. Mina testet var positiva och enligt barnmorskan på Livio har jag goda möjligheter att bli gravid. Jag är 38 och sambon 35. Min sambo har gjort 2 olika sperma prov och blivit utredd på Anova i Stockholm. Där fick vi beskedet att de inte hittade några spermier alls. Vi blev därefter remitterade till Huddinge i november 2019 och fick en kallelse till att göra en biopsi nu i början av februari 2020. Väntan och ovissheten är helt enkelt för jävlig!!!! Dagen efter biopsi fick vi svaret att de endast hittat omogna spermier och inget som kan användas. De kan inte ge någon förklaring på varför det är så här. En del av biopsin skickades vidare för analys. Vilken typ och varför vet vi inte, oklar info från läkaren. Vi ska tillbaka igen i slutet av februari på ett möte med Huddinge. Läkarna skulle ha ett möte i nästa vecka och diskutera hur vi kan gå vidare. Jag frågade om micro tese och de lät helt överraskade att jag ens visste vad det va för något. De sa bara ?ja vi får se?. Kändes inte som om det va något de erbjuder alla. Konstigt tycker jag!
Jag undrar nu om det finns någon annan i samma situation och har fått besked om ?omogna spermier? och lyckats göra en micro tese? Går det att används omogna spermier att injecera för ivf? Hjälper det att gubben käkar typ zinktabletter eller andra tillskott eller är det helt kört?
Har för mig att jag läst en artikel där de blandar spermierna i en cocktail så de blir mer virala, men hittar inte den artikeln. Någon som känner igen detta?
Sedan har jag läst mycket om att de på Huddinge inte är speciellt bra. Flera andra par har varit på Carlanderska i Gbg där de lyckats hitta spermier. Någon med erfarenhet? Vi vill ju så klart testa alla möjliga alternativ.
Att tänka på donationsspermier nu går bara inte. Vi lever i en enorm sorg och ovisshet som gör att man blir knäpp. Min sambo är helt förstörd och det är så svårt att veta vad man ska säga och göra. Jag tycker det är helt otroligt att vården bara lämnar alla oss i ingenstans med en dödsdom (känns som det) sedan att man inte får något stöd alls på vägen. Känslokallt känner vi!
Hoppas kunna höra era tankar och input. Inser nu att vi är väldigt många som lever i denna ovisshet och hjärtekrossande situationen.
Kram på er ????