SolblommaSthlm skrev 2020-01-13 22:31:09 följande:
Forskar du?
Jag gick en kurs i släktforskning för ett par år sedan och hade då ett abonnemang på Arkiv digital. Tyckte det var kul i början men efter ett tag blev det för oroligt i "själen".
Vet inte riktigt hur jag annars ska beskriva det. Kanske beror det på att jag inte har några levande släktingar att diskutera mina "fynd" med? Någon mer som upplevt någonting liknande? Min farmor hade t ex 9 syskon, varav 6 gick bort som barn och fyra av dem inom loppet av 4 dgr när en epidemi (scharlakansfeber) härjade. Detta var i slutet av 1800-talet/början av 1900-talet och i Norrbotten. Jag har även "upptäckt" att min morfar hade en son med en tidigare fru (frun gick bort i barnsäng alt. när sonen var liten, har inte hittat hennes dödsdatum än) och denne son gick bort när han var 4 år. Jag har aldrig hört talas om denna son och har även kontrollerat detta med ett par av mina kusiner. Sätter nu hoppet till en kusin som är drygt 70 år och som bodde med min mormor och morfar. Nu har jag tecknat abonnemang en månad på Arkiv digital igen men tänker då mest forska "framåt", dvs se om min farfars syskon fick barn och dessa i sin tur.
Jag har forskat i många år och att barn avlider är inte så ovanligt att det egentligen skapar !oro i själen" men stötte nu i höstat på en släktgren som var så tung att jag var tvungen att hoppa till något annat för jag kände att det blev för mycket helt enkelt blev för mycket.
Anna avlider 1852 samtidigt som sin man och lämnar efter sig sju barn, den minsta 3 år gammal, den äldsta redan 20 år. Anna var en av tre systrar till en man och kvinna som efter att ha fått 10 barn bara tre når vuxen ålder. Anna dör ju 1853 när hon är 41 år, en annan av systrarna när hon är 36 år medan den sista blir hela 83 år gammal
Anna har fått nio barn men två avlider som spädbarn, två försvinner till Danmark så dem kan jag inte spåra så kvar finns fem barn att följa.
En dotter avlider när hon är 49 år och har då fått fem barn. Tre av dem försvinner till USA och där har jag inte följt dem ännu, en avlvder som 49 åring men har varit krymlping hela livet och bott hos först sin pappa och sedan hos en farbror. Den femte av syskonen är den som på något sätt för den grenen vidare då hon gifter sig och får flera barn som i sin tur får barn, men även hon får flera dödfödda barn,
En av sönerna gifter sig först när han är 46 år men då med en 20år yngre kvinna. De får 6 barn. tre avlider som småbarn, tre när runt 30 år men har då varit sjukliga länge. En gifter sig men får aldrig några barn.
Nästa dotter avlider när hon är 43 år och har då fått sju barn varav tre avlider som småbarn. två i tjugoårsåldern och de två sista far till Amerika.
Den sista av bröderna flyttar till Stockholm och är närmare 60 år när han gifter sig med en jämnårig kvinna så där blir inga barn.
Den sista av systrarna avlider 40 år gammal med 6 barn födda och fem som blir vuxna. Den äldsta av hennes söner gifter sig och får 8 barn innan hustrun avlider 43 år gammal. Av deras barn avlider 3 stycken innan de fyllt 20 år, en som 23 åring medan de andra blir vuxna. Då har vi kommit fram till 1930-talet så behandlingen av vissa sjukdomar har ju gått framåt.
Här slutade jag med hela släktgrenen, kände att jag bara inte orkar med mera död och övergivna barm.