Vuxna barn hemma.
Med tanke på en annan tråd där nån tyckte att vuxna hemmaboende barn inte borde betala hyra.
Vad tycker ni? Ska en vuxen människa med inkomst bidra till hyran?
Med tanke på en annan tråd där nån tyckte att vuxna hemmaboende barn inte borde betala hyra.
Vad tycker ni? Ska en vuxen människa med inkomst bidra till hyran?
Det tycker jag absolut ! Man bör lära sina barn i god tid att göra rätt för sig. Har man som förälder väldigt gott ställt kan man spara pengarna och ge barnet när det flyttar hemifrån som buffert, att köpa möbler mm för om man vill.
Det beror på. Ville mitt barn bo hemma under studietiden skulke jag inte kräva hyra. Inte heller om det handlare om något år som hon jobbade i syfte att kunna resa utomlands. Inte heller om det kommer tillfällen under livet då det strular sig och hon behöver bo här en månad eller så.
Däremot om hon skulle ha en stadig inkomst under en längre period och bara bodde hemma på grund av bostadssituationen kanske jag skulle ta ut en mindre hyra, men jag är inte säker. Skulle tycka att det var bättre att den summan sparades till framtida boende.
Så svaret för mig är övervägande nej. Men det innebär inte att jag tycker att " man" ska göra så, bara att jag förmodligen inte tagit betalt.
Om de arbetar tycker jag att de ska betala. Kommer dock inte kräva pengar så länge de studerar, kan de hålla nere studielånet så är det bättre.
Med tanke på en annan tråd där nån tyckte att vuxna hemmaboende barn inte borde betala hyra.
Vad tycker ni? Ska en vuxen människa med inkomst bidra till hyran?
En vuxen med egen inkomst (även studiemedel) bör betala om de bor hemma. 25-50% av sin inkomst. beroende på vad som "ingår" (Ett rum och del i kök och toa? Gemensamma måltider? Gemensamt inhandlade hushållsvaror och mat? Gemensam tvätt? osv)
Självklart. Hur stor den summan är kan diskuteras men vuxna (gått ut gymnasiet) med fast arbete eller provanställning med stark förväntan om tills vidare ska absolut bidra till hushållets utgifter. Det innebär en tredjedel av mat- och liknande kostnader och internet (om man räknar med att inga fler syskon bor hemma och man har två föräldrar) samt viss del för el och annat som kan vara aktuellt samt en mindre summa för det/de rum man har.
Mina föräldrar sa alltid till oss när vi bodde hemma att om vi hade sommarjobb eller extrajobb på helgerna medan vi studerade så behövde vi inte betala något hemma, men så fort vi fick ett riktigt jobb, då skulle man börja betala hemma. Jag kan tycka det var ganska klokt och kommer applicera det på mina egna barn som snart är i samma ålder.
Nu kan jag se att det är tuffare för ungdomar att få jobb än det var när jag var ung, men får mina barn tag i något på deltid (efter studier) så kommer jag ha ett samtal med dem om att de bidrar utifrån det de tjänar, så det kanske inte blir lika stor summa som det finns modeller på nätet att läsa på, utan vad som känns rimligt utifrån deras inkomst.
Det beror på. Antingen spar de pengar till egen bostad eller så betslar de hyra och spar jag de pengarna till deras egna bostad. Men med tanke på hur duktiga båda mina barn är på att spara redan idag så blir det nog inga problem.
Vi har just nu vuxna barn som bor hemma. En arbetar runt 80 % och den andre studerar på heltid. Båda får betala 4 500 kronor per månad för boende + mat. Självklart ska vuxna människor betala för sitt eget leverne.
Beror på.
27-åring mellan två boenden, med fast jobb och 30K i lön?
19-åring som precis börjat plugga, för att känna på om de yrken utbildningen kan leda till kan vara något att satsa på?
Om de pluggar tycker jag inte att de ska behöva ta studielån för att betala hyra till sina egna föräldrar, om föräldrarna har råd förstås. Väljer de att klara sig på enbart bidragsdelen och ev. extrajobb så tycker jag asbolut att man kan stötta det genom att bjuda på boendet. Tänker att det är mycket, mycket bra att prata med barn om att inte lära in beteendet att ta lån i onödan. Samma om de sparar till en egen bostad, då uppmuntrar jag hellre det.
Men om föräldrarna har ont om pengar och skulle flytta till mindre om barnet inte bodde hemma, då tycker jag absolut att man kan tänka att det vuxna barnet betalar.
Beror på barnet också. Är det en osäker ungdom som kanske har lätt depressiva tendenser, och som funderar och oroar sig mycket för framtiden och som kanske behöver komma ut i nya sociala kretsar och få vänner, då stöttar jag mer än gärna att ungdomen kan testa på en utbildning en termin eller två utan att samtidigt känna ångest för att ta massa studielån som kanske inte leder någon vart. Är det å andra sidan en väl kaxig filur, som tar både pengar och andras välvilja lite väl mycket för givet - då kanske jag skulle ta betalt som en slags förlängd uppfostran.