Överreagerar vi?

Men det är väl fler barn där + personalen? Han måste inte hänga med det barnet hela dagarna. Om det andra barnet gjort så innan så vet ju personalen det. Prata med dem om hur de hanterar detta. 

Jag förstår inte riktigt. Vill ni inte att er son ska gå på samma avdelning som det andra barnet? I så fall är det nog det ni får lyfta med förskolan. Annars finns ju risken att de väljer att låta båda barnen gå kvar på gamla avdelningen om de tror att det är avdelningsbytet som är problemet.

När tackade ni ja till bytet? Var det väldigt nyligen kanske det går att ändra sig men det kan nog vara väldigt svårt när ni ju faktisk okat det hela.

Ja precis, det är nig det viktigaste, Att prata med personalen hur de hanterar de sakerna som du oroar dig för.

Ja självklart. Ska prata med dem

Om en femåring beter sig på det sätt som sonens kompis gör så måste förskolan och barnets föräldrar arbeta tillsammans och väldigt aktivt för att komma till rätta med problemet.Prata med förskolan om problemet och att du förutsätter att de är uppmärksamma och att de har ett nära samarbete med föräldrarna för att komma till rätta med problematiken. 

Jag har själv haft ett sådant barn som instinktivt tar till nävarna när det blir konflikt och som dessutom har väldigt hög smärttröskel och i den ålderna hade svårt att förstå hur ont det kunde göra på andra barn. Men med aktivt arbete förskola och vi föräldrar tillsammans så hade vi sedan ett barn som i förskolklass alltid blev omnämnt som pålitlig, glad och snäll så det kan absolut ändras men det händer inte av sig självt. 

Tack för att du delade med dig av din erfarenhet!

Vad roligt att höra att det hela vändes till det bättre genom ett aktivt arbete/samarbete med förskolan!

Jag tog upp detta med sonens pedagog igår och hörde att kompisens föräldrar - liksom jag - sagt att de måste hålla barnen under uppsikt. (Det konstiga är barnens tidigare pedagog hade sagt att de leker lugnt.. men men..)

Ofta får jag känslan av att man blir en ?jobbig förälder?... på förskolan och att det liksom lätt viftas bort lite avvärjande ...